Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Enligt lärarförbundets årliga rankning av skolkommuner hamnar Göteborg på plats 232 av 290 kommuner vad gäller lärartäthet, skriver Tina Kenttä, utvecklingsledare på Ryaskolan. Bild: JESSICA GOW / TT
Enligt lärarförbundets årliga rankning av skolkommuner hamnar Göteborg på plats 232 av 290 kommuner vad gäller lärartäthet, skriver Tina Kenttä, utvecklingsledare på Ryaskolan. Bild: JESSICA GOW / TT

Låt oss räkna antalet lärare i stället för satsade miljoner

Vi måste bli fler lärare för att kunna minska den totala arbetsbördan och öka måluppfyllelsen för både skolans personal och elever, skriver Tina Kenttä, utvecklingsledare på Ryaskolan.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

I veckan sätts betygen i Göteborgs grundskolor och en stor andel elever kommer att få F i grundämnen, merparten av dessa kommer inte heller nå kunskapskraven till sommaren.

Vi ser att de elever som får hög stöttning och undervisning i liten grupp klarar godkända betyg i alla ämnen men skolors lärartäthet sätter gränserna för åtgärderna: frågan handlar snarare om vilka elever som kan få privilegiet av särskilt stöd. I praktiken betyder det att elever med F i flera ämnen blir erbjudna en timme, varannan vecka, hos specialläraren.

Enligt skollagen ska varje elev som riskerar att inte nå kunskapskraven få de extra anpassningar och det särskilda stöd som krävs. Realiteten avslöjar att eleven får det stöd som verksamheten har råd med.

Tillhör du en av de vårdnadshavare vars barn har klarat godkänt betyg i alla ämnen, kanske du pustar ut nu och börjar fundera över om ditt barn kan vara ovanligt begåvat och disciplinerat. Så kan det naturligtvis vara, men förmodligen beror det på två faktorer som numera har stor betydelse för svenska elevers betyg: skolans socioekonomiska sammansättning och elevens klasstillhörighet. Pisa-rapporten år 2016 visade att i Sverige är skolans effekt på betyget nu dubbelt så stark som i Finland och Danmark, och tre gånger så stark som i Norge.

Klasstillhörighetens effekt

Vad gäller elevens klasstillhörighet har dess effekt på betygen ökat från 16 procent år 1998 till 23 procent år 2017. OECD:s senaste rapport visar att det fria skolvalet har förstärkt skillnaderna mellan skolorna i Sverige. Rapporten visar dessutom att i sex av 34 OECD-länder har gapet mellan elever av olika klasstillhörighet bara ökat mellan år 2003 och år 2015. Sverige är tyvärr ett av dessa sex länder.

Vi ser samma mönster mellan Göteborgs kommunala grundskolors resultat från förra läsåret: på Nordlyckeskolan i Torslanda fick 93 procent av eleverna godkänt i alla ämnen och det genomsnittliga meritvärdet var 251 poäng men på Lövgärdesskolan i Angered hade endast 26 procent av eleverna godkänt i alla ämnen och det genomsnittliga meritvärdet var 167 poäng (Skolverket, 2018).

När arbetsbördan sjunker samtidigt som verksamheten får fler fastanställda kommer även friskheten bland lärare i Göteborg att stiga

Elevers måluppfyllelse och meritvärde är intressant av flera anledningar. På en individnivå fungerar betygen som ett kapital på skolmarknaden och påverkar elevens framtida arbetsliv, hälsa samt ekonomi. Ur ett samhällsperspektiv ökar risken för ungdomskriminalitet och utanförskap av en misslyckad skolgång. I förlängningen kommer klasskillnaderna i svensk skola att leda till ett utvidgat prekariat i samhället. En samhällsklass som utnyttjas av dem med ekonomisk makt genom sämre arbetsförhållanden, osäkra anställningar och låglönejobb. Vem som får utnyttja vem, lägger vi grunden för genom den kommunala fördelningspolitiken och tillståndet är så pass normaliserat att media jublar när skolor i arbetarklassområden når 40 procent måluppfyllelse.

Nu utökas budgeten för skolan i Göteborg och det sker en omfördelning med syftet att motverka klasskillnader i måluppfyllelse. Det ska därför bli intressant att se hur den nya budgeten påverkar skolors lärartäthet reellt.

Göteborg långt ner i årets ranking

Enligt lärarförbundets årliga rankning av skolkommuner hamnar Göteborg på plats 232 av 290 kommuner vad gäller lärartäthet och på plats 263 av 290 kommuner i avseendet ”friska lärare”. Låg lärartäthet leder till effektiv resursanvändning: färre rastvakter på skolgården men fler minuter rastvakt per lärare, mindre planeringstid, mer undervisningstid och fler administrativa uppgifter för lärare.

Vi måste alltså bli fler lärare för att kunna minska den totala arbetsbördan och öka måluppfyllelsen i skolan. När arbetsbördan sjunker samtidigt som verksamheten får fler fastanställda kommer även friskheten bland lärare i Göteborg att stiga.

Vi bör därtill hålla i åtanke – för att inte bli förblindade av summorna som räknas upp i den nya budgeten – att en lärare kostar mer än en halv miljon kronor per år och att strukturersättningen från grundskoleförvaltningen delas ut per elev, vilket betyder att den totala summan för att anställa nya lärare blir beroende av skolans antal elever medan minimipriset per lärare består. Det finns också en överhängande risk för att anställningar i skolan som tidigare betalats av stadsdelen nu landar på skolans nota när stadsdelarnas budget stramas åt.

Uppmanar till granskning

Jag uppmanar därför Göteborgs medier att räkna på antal elever per lärare och undersöka hur stor den procentuella ökningen i lärartäthet blir per grundskola med den nya skolbudgeten, för det är enbart genom att anställa fler lärare som vi kan hjälpa elever i behov av särskilt stöd. Lärare kan kartlägga, utreda och skriva åtgärdsprogram men all dokumentation är verkningslös så länge skolorna inte har tillräckligt med personal för att genomföra de åtgärder som tillgodoser elevens behov.

Tina Kenttä

utvecklingsledare på Ryaskolan.