Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Civilsamhället har arbetat med många av barnen som kom till Sverige under 2015 och åren därefter. Många organisationer fanns som extra stöd i de områden och på de skolor som hade allra störst mottagande då och många av oss finns kvar nu, sju år senare, skriver debattören. Bild: 	PONTUS LUNDAHL / TT
Civilsamhället har arbetat med många av barnen som kom till Sverige under 2015 och åren därefter. Många organisationer fanns som extra stöd i de områden och på de skolor som hade allra störst mottagande då och många av oss finns kvar nu, sju år senare, skriver debattören. Bild: PONTUS LUNDAHL / TT

Låt oss i civilsamhället stötta ukrainska elevers skolgång

Ukrainska flyktingbarn har inte bara rätt till skolgång inom en månad efter att de har kommit till Sverige. De har rätt till likvärdig utbildning som ger dem förutsättningar att bygga sin egen framtid och klara sig i det svenska samhället. När krisen kommer måste alla delar av samhället vara beredda att ta i - och ta hjälp, skriver Henrik Szabo, generalsekreterare på Stiftelsen Läxhjälpen

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Vi kan utgå från att barn som kommer från Ukraina och som ska in i den svenska skolan kommer att behöva extra stöttning. Många skolor behöver redan hjälp med det kompensatoriska uppdraget och här finns det flera organisationer att ta hjälp av när tiden inte räcker till i ordinarie lärares scheman.

Civilsamhället kan bidra med extra tid, resurser och kompetens inom allt från psykisk och fysisk hälsa till läxhjälp och integration genom språk, mattekunskaper och kontakter.

När ukrainska barn och ungdomar har försatts i trygghet i Sverige är det vårt ansvar att säkerställa att deras framtid förblir trygg här. Skolan spelar en viktig roll i att motverka socialt och ekonomiskt utanförskap för både individ och samhälle på sikt. Redan nu finns det kommuner där nästan hälften av eleverna inte går vidare till gymnasiet. I civilsamhället finns flera positiva krafter som arbetar långsiktigt och har skapat goda resultat under lång tid. Ha oss i åtanke när de ukrainska barnen blir svenska skolans ansvar.

Många finns kvar

Civilsamhället har arbetat med många av barnen som kom till Sverige under 2015 och åren därefter. Många organisationer fanns som extra stöd i de områden och på de skolor som hade allra störst mottagande då och många av oss finns kvar nu, sju år senare. Utöver skolan finns det ingen annan som har så mycket erfarenhet av den här målgruppen som civilsamhället och som jobbar så resultatinriktat, långsiktigt och utspritt över landet som vi.

Varje ny utmaning som skolor ställs inför riskerar att få långsiktiga konsekvenser. Den svenska skolan idag lider till viss del fortfarande av att vi agerade senfärdigt under 2015, med ökad skolsegregation, lärarbrist och sänkta skolresultat. Enligt Skolverkets läroplan ska undervisningen anpassas till varje elevs förutsättningar och behov, med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper. Våga agera direkt och ta hjälp av civilsamhället när lärare och skolor har fullt upp med att rekrytera fler lärare och lägga upp nya kursplaner.

Våga agera direkt och ta hjälp av civilsamhället när lärare och skolor har fullt upp med att rekrytera fler lärare och lägga upp nya kursplaner

Beredskapen är troligtvis bättre nu än vad den var 2015. Fler barn och unga kommer med familjer den här gången och eleverna kommer troligtvis att spridas ut mer i landet. Civilsamhället fanns där 2015, när trycket på skolorna blev stort. Elever, lärare och skolledning gick i många fall på knäna. Då behövdes det extra resurser kring skolan, det kommer behövas även nu.

Henrik Szabo, generalsekreterare på Stiftelsen Läxhjälpen