Alla stadens politiker är medvetna om att alltför många skolor har dragits med problem under en lång tid. År 2021 hade vi i Göteborg tio skolor där färre än 60 procent av eleverna som slutar i årskurs 9 har möjlighet att söka ett yrkesprogram på gymnasiet. På listan har vi Gårdstensskolan med 41 procent behöriga till ett yrkesprogram, en skola som haft uppemot 20 rektorer de senaste 20 åren. Här har vi Vättleskolan med 55 procent behöriga till yrkesprogram, en skola som senaste året fått skarp kritik från både Skolinspektionen och facket för att lärare far illa och eleverna inte får den undervisningen de har rätt till. Det mest sorgliga är dock inte att skolor har problem ett enskilt år, sådant kan hända. Det sorgligaste är att dessa skolors måluppfyllelse har stått stilla på en katastrofalt låg nivå de senaste tio åren.
Ingenting biter
Ingenting tycks bita verkar det som. För visst har insatser gjorts. Kommunen och staten har tillsatt extra resurser, Skolinspektionen har blivit vassare, Göteborgs stad har organiserat om grundskolan för att bli en bättre huvudman, olika projekt har startat upp för att skapa positiva fritidsaktiviteter efter skoltid. Ändå lyfter inte resultaten. Varför?
Naturligtvis är vi medvetna om boendesegregationen och att klyftorna i Göteborg har fördjupats i decennier. Många elever i förorten har föräldrar med svag eller obefintlig studiebakgrund och det är en svår uppgift för skolor att uppnå höga resultat utifrån sådana förutsättningar.
Samtidigt är det ingen naturlag att en skola misslyckas med sitt uppdrag bara för att den verkar i förorten. Många skolor där har en god arbetsmiljö och uppnår höga resultat. Så vad göra?
Laganda och engagemang
För några år sedan skrev Bo Rothstein, professor emeritus i statsvetenskap om vad som utmärker effektiva skolor. Grundfrågan var: hur kan man förklara varför skolor som opererar under samma typer av regelverk, ekonomiska villkor och liknande omgivningsfaktorer lyckas så olika. Rothstein konstaterar att det inte verkar vara valet av pedagogisk modell som avgör om skolorna lyckas eller inte.
"De enskilda skolor som fungerar väl förefaller vara impregnerade med en särskild organisationskultur där sådant som laganda, engagemang och starka normer vad gäller verksamhetens inriktning och målsättning ofta nämns i forskningen"
Laganda, engagemang och starka normer. Om forskningen menar att de är de viktigaste framgångsfaktorerna för att skapa effektiva skolor trots svåra förutsättningar, hur når vi dit?
Vi har ett mycket konkret förslag till politikerna i vår stad. Tänk om ni kunde vara modiga och avsluta den befintliga verksamheten i två av de skolor som just nu har störst problem. Återstarta sedan den ena skolan som en kommunal intraprenad där en skolledare anställs och ges mandat att själv rekrytera sin personal och forma sin verksamhet. Låt den andra skolan drivas av en idéburen organisation. De har ofta närmare till "laganda, engagemang och starka normer" än vad kommunal verksamhet har, och kan driva skolor i resurskrävande områden utan att bekymra sig om hur det ska påverka vinsten till ägarna, till skillnad från kommersiella skolkoncerner. Låt dessa två nystartsskolor bilda ett idéburet offentligt partnerskap (IOP), där de tätt tillsammans med akademin söker utveckla arbetssätt som kan gagna skolanda, studiero och lärande.
Återstarta sedan den ena skolan som en kommunal intraprenad där en skolledare anställs och ges mandat att själv rekrytera sin personal och forma sin verksamhet
Vi i Räddningsmissionen skulle gärna ta en sådan utmaning. 2021 startade vi Communityskolan i Tynnered, en skola med fokus på kunskap och bildning i nära samverkan med lokalt föreningsliv, starka Göteborgsinstitutioner, volontärer och flera lärosäten. Vi har högt söktryck till våra platser och elever som i de flesta fall bor runt Opaltorget. Lärarna är legitimerade eller lärarutbildade och erfarna. Vi är ödmjuka inför utmaningen, det är ingen lätt uppgift. Men vi tänker inte betrakta sveket mot barnen från sidan längre. Vi vill göra allt vi kan för att vara en del av lösningen.
Vi startar gärna ytterligare en skola och har tillstånd från Skolinspektionen att göra det. Vi vet via nationella enkätundersökningar att politiker från vänster till höger vill ha en väsentligt mycket större idéburen sektor än vad vi har idag, men att det kan vara svårt att veta vilka åtgärder som behöver till för att uppnå det. Nu har ni ett konkret förslag som är fullt genomförbart: En kommunal intraprenad på Vättleskolan och en Communityskola som Räddningsmissionen driver i Gårdstensskolan med start hösten 2023?
Emil Mattsson, direktor Räddningsmissionen
Joakim Hagerius, ordförande Räddningsmissionen