Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Vi behöver en vård som inte bara är fysiskt och medicinskt säker men också psykiskt hälsosam. Vi behöver en vård som ger oss lika mycket förutsättningar att föda säkert som back-up om något går fel, skriver Karin Christensson.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Låt oss få samma barnmorska hela vägen

Dagens medicinskt betonade akutsjukvårdsmodell för barnafödande är inte rätt tänkt. Den ger ironiskt nog varken bästa möjliga medicinska resultat eller en bra upplevelse. Det är dags att pröva och utvärdera en ny modell som kan förbättra vården avsevärt, skriver psykolog Karin Christensson.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Att föda barn kan vara allt från en fantastisk och stärkande upplevelse till någonting mycket svårt som sätter både fysiska och psykiska spår. Hur vården runt om oss som bär och föder barn är utformad gör stor skillnad och ger ringar på vattnet också för samhället i stort.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Svensk mödra- och förlossningsvård har senaste halvseklet varit uppbyggd för att främst åstadkomma minimering av risker och man har konstruerat en medicinskt betonad akutsjukvårdsmodell för barnafödande. Detta är inte rätt tänkt, ironiskt nog vare sig om syftet är bästa möjliga medicinska resultat eller patienttillfredsställelse.

Samma tankefel ligger till grund för många delar av sjukvården och därför har både regeringen och SKL initierat stora pågående utredningar och satsningar som har till syfte att akutsjukvården skall användas i lämpliga lägen i stället för i alla lägen. Kan vi främst arbeta förebyggande och uppbyggande är mycket vunnet och vården skall därmed präglas av kontinuitet, trygghet och finnas nära patienten.

Kontinuitet ger resultat

I dag behöver vi som bär och föder barn ta oss via många, och delvis svårtillgängliga, stuprör i vården på resan genom graviditet, födande och första tiden som föräldrar. Detta skapar problem för såväl oss som personalen. För att råda bot på detta har man på några platser i Sverige nu dragit igång projektet Min barnmorska. Detta är en modell som bygger på vårdformen caseload midwifery vilket har sitt ursprung i bland annat Australien och Storbritannien. Idén är att man har samma barnmorska, eller samma lilla team av barnmorskor, genom mödra-, förlossnings- och eftervården.

Rent praktiskt är modellen enkel att implementera då den vare sig bygger på nya vårdenheter eller ändrade lagar. En huvudbarnmorska i ett team av mödravårdsbarnmorskor träffar den gravida under hela vårdtiden från tidig graviditet till efter barnet är fött. Den gravida har även fått träffa och lära känna övriga barnmorskor i teamet. När det väl är dags att föda har barnmorskorna ett jourschema för att kunna följa med den födande in till sjukhuset och assistera vid födseln där. Den kända barnmorskan och teamet finns sedan åter tillgänglig på hemmaplan för efterkontroller, uppkomna frågor kring amning, psykisk och fysisk hälsa med mera. Är man inte nöjd med vårdformen kan man när som helst byta till den sedvanliga vården.

Betydande besparingar

Där man arbetat med konceptet länge ser man högre patienttillfredsställelse, minst lika goda medicinska resultat samt bättre psykisk hälsa under och efter resan genom vården. På sina ställen ser man också betydande kostnadsbesparingar.

Utvärderingar har även visat att många barnmorskor upplever det mer meningsfullt att få följa sin patient längs hela resan. Samvetsstressen kan bli lägre då man inte, som inom standardmodellen, tvingas lämna sin patient i sårbara lägen längs vägen. Det är bra att man försöker lösa den svåra bemanningssituationen som råder i dag med att utbilda fler barnmorskor. Men att först och främst se till att de erfarna barnmorskorna på plats känner mening och orkar jobba heltid och till pension måste vara steg ett.

Psykisk hälsosam vård

Vi kräver nu att ni inom politik, klinikledningar och professioner, ni som styr över hälso- och sjukvården, jobbar tillsammans med oss för en förändring. Vi behöver en vård som inte bara är fysiskt och medicinskt säker men också psykiskt hälsosam. Vi behöver en vård som ger oss lika mycket förutsättningar att föda säkert som back-up om något går fel.

Behovet av back-up kan annars i vissa fall bli en dyr, plågsam och självuppfyllande profetia. Exempelvis utbildas just nu personal runt om i regionen i den kontroversiella metoden att klippa kvinnor i underlivet för att undvika allvarliga bristningar. Ibland är dessa så kallade perinealklipp nödvändiga, men det upprör oss enormt att behovet av dem verkar delvis skapat av vården själv. Studier visar nämligen att brist på lugn och trygghet i förlängningen korrelerar med en högre grad av bristningar.

Onödiga kostnader

Även samhället i stort skulle sannolikt tjäna på att man provade nya arbetssätt inom mödra- och förlossningsvården. Allt från primärvård till Försäkringskassan och arbetsgivare kunde spara onödiga kostnader för stöd till patienter och personal som inte mår bra av hur vården fungerar i dag. Ytterligare intressenter som nu engagerar sig i frågan är kommunföreträdare. Vi patienter har börjat informera dem om vilka intressanta nya vårdmodeller som finns. Och inte minst de som företräder kommuner och medborgare långt från akutsjukhusen har visat stort intresse. Detta då det skulle kunna påverka inflyttning av unga att kunna erbjuda en trygg mödra- och förlossningsvård.

Det vi nu ber er makthavare är att ta ledarskapet för omställningen till en mer hållbar mödra-, förlossnings- och eftervård. Framtiden med dess utmaningar och möjligheter är på väg med stormsteg och ni har nu möjligheten att leda i stället för att släpas in i den. Vi patienter, tillika skattebetalare och medborgare vill att ni testar och utvärderar projektet Min barnmorska här i Västra Götalandsregionen.

Vi behöver en vård som inte bara är fysiskt och medicinskt säker men också psykiskt hälsosam. Vi behöver en vård som ger oss lika mycket förutsättningar att föda säkert som back-up om något går fel, skriver debattören.

Karin Christensson

psykolog och småbarnsförälder, för patientföreningen i norra Bohuslän