Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Nätläkarbolagen hävdar att deras verksamhet ger stora besparingar för samhället eftersom deras besök är billigare än vårdcentralens. Men att nätläkarbolagen är ”billigare” beror på att de satsar huvudsakligen på lönsamma patienter med lättare åkommor som kan handläggas snabbt och utan kringresurser, skriver debattören. Bild: Janerik Henriksson/TT
Nätläkarbolagen hävdar att deras verksamhet ger stora besparingar för samhället eftersom deras besök är billigare än vårdcentralens. Men att nätläkarbolagen är ”billigare” beror på att de satsar huvudsakligen på lönsamma patienter med lättare åkommor som kan handläggas snabbt och utan kringresurser, skriver debattören. Bild: Janerik Henriksson/TT

Låt nätläkarföretagen klara finansieringen utan skattemedel

Fram tills nyligen har Sverige varit ett land där de svagaste i samhället har haft den kanske starkaste ställningen i världen. Men sedan vårdvalet infördes och nätläkarföretagen har tagit allt större plats har det blivit allt svårare att uppfylla vårdens princip om att de svårast sjuka ska prioriteras. En viktig orsak till detta är att nätläkarföretagen, vars affärsidé är lönsamma patienter med lätta åkommor, dränerar vården på både resurser och personal. Det är dags att dessa företag får stå på egna ekonomiska ben, skriver Eric Bertholds, hemsjukvårdsläkare.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Nätläkarbolagen växer. Samtidigt som Covidkomission, IVO och politiker påtalar bristen på läkarbesök på äldreboenden överöses vi av reklam där leende nätläkare utlovar omedelbar åtgärd för minsta krämpa. Jag saknar en öppen diskussion, inte minst från våra politiker, om intressekonflikten som uppstår mellan nätläkarbolagens digitala vård och sjukvårdslagens portalparagraf, som fastslår att vården skall ges på lika villkor och att den som har större behov skall gå före den som har mindre behov.

Sverige har ett, ur internationellt perspektiv, unikt sjukvårdssystem. Det är offentligt (solidariskt) finansierat, antaget i politisk enighet av alla riksdagspartier och har tills för några år sedan gett de sjukaste och svagaste i vårt samhälle en starkare ställning än i kanske något annat land. Hälso- och sjukvårdslagen fastslår att vården skall ges på lika villkor och att den som har större behov skall gå före den som har mindre behov. Dock konstaterade Riksrevisionsverket 2014 i sin rapport ”Primärvårdens styrning – efter behov eller efterfrågan?” att Vårdvalet och Vårdgarantin har gjort det svårare att uppfylla vårdens princip om att de svårast sjuka ska prioriteras.

Dränerar vården

Många besökare med lätta och lindriga symptom har tillkommit efter reformen och dessa individer gör fler läkarbesök efter reformens införande. Det omvända förhållandet gäller för de sjukaste patienterna som gör färre besök. Problemet har ytterligare accentuerats med tillkomsten av skattefinansierade nätläkarbolag som dränerar vården på doktorer och hundratals miljoner för att tjäna pengar på enkla åkommor som kunde skötas genom egenvård eller rådgivning av sjuksköterskor på vårdcentralen.

Nätläkarbolagen hävdar att deras verksamhet ger stora besparingar för samhället eftersom deras besök är billigare än vårdcentralens. Men att nätläkarbolagen är ”billigare” beror på att de satsar huvudsakligen på lönsamma patienter med lättare åkommor som kan handläggas snabbt och utan kringresurser. Om sjukare och därför ”olönsamma” resurskrävande patienter kontaktar nätläkare hänvisas de i regel till vårdcentralen där de är listade. Exempelvis den demenssjuke mannen där man inte vet om hans återkommande skrik beror på oro eller smärta eller en urinvägsinfektion som orsakar sveda, eller kvinnan med diabetes och infekterade bensår som kräver tid för inspektion, rengöring, omläggning och ordination av uppföljande, ofta komplicerade behandlingar.

Men skattefinansierad digital vård bör ske på vårdcentralen där patienten är listad, där bättre läkarkontinuitet kan erbjudas, prioritetsprinciper respekteras och lätt tillgänglig vård ges även till de svårast sjuka

Det är bra att nätläkarbolagen drivit på en nödvändig förändring av svensk primärvård som var i stort behov av digitalisering. Men skattefinansierad digital vård bör ske på vårdcentralen där patienten är listad, där bättre läkarkontinuitet kan erbjudas, prioritetsprinciper respekteras och lätt tillgänglig vård ges även till de svårast sjuka. Inte på nätläkarbolag som skummar av lätta och lönsamma patienter. Majoriteten av de patienter nätläkarna handlägger är under 65 års ålder trots att det är framförallt äldre människor som lider av sjukdomar som kräver utredning, behandling och uppföljning.

Politikernas fel

Självklart behöver även lätta patienter hanteras. De upplever ett genuint vårdbehov och patienten själv kan inte alltid avgöra om hens besvär är av en "lättare" typ. Det är inte människorna som söker nätläkare som gör fel. Det är helt naturligt att yngre patienter med lättare förmåga att snabbare ta till sig ny teknik väljer den mest lättillgängliga medicinska rådgivningen. Felet begår politikerna, som tillåter att skattefinansierade nätläkarbolag prioriterar yngre friskare människor före äldre sjukare.

Vården i Sverige idag är inte perfekt, men vi betalar den tillsammans. Utan att vara miljonär kan man råka ut för livshotande sjukdomar och klara sig. Kostnaden för nätläkare stiger snabbt och riskerar urholka vårdens finansiering. Låt dessa tjänster stå på egna ekonomiska ben. Politiker bör våga säga rakt ut att vi måste prioritera.

Eric Bertholds, hemsjukvårdsläkare