Tuffa åtgärder är nödvändiga. Om vi ska skydda riskgrupper och minimera virusets negativa konsekvenser kan vi inte fortsätta som vanligt. Men att drabbas av panik och åsidosätta EU-samarbetet är fel väg att gå, skriver debattören.
Tuffa åtgärder är nödvändiga. Om vi ska skydda riskgrupper och minimera virusets negativa konsekvenser kan vi inte fortsätta som vanligt. Men att drabbas av panik och åsidosätta EU-samarbetet är fel väg att gå, skriver debattören. Bild: Fredrik Persson/TT

Låt inte viruset knäcka EU-samarbetet

I spåren av Covid-19 uppstår sprickor i EU-samarbetet som riskerar att förvärra såväl smittspridningen som den ekonomiska krisen. Stefan Löfven måste nu ställa krav på sina europeiska kollegor och värna om europeisk solidaritet, skriver Arba Kokalari (M) EU-parlamentariker.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

ANNONS
|

I slutet av förra veckan gick WHO ut med att Europa nu är epicentrum för spridningen av Covid-19. Italien är värst drabbat, men enligt experter finns det risk för att Sverige och andra EU-länder kommer att öka sin spridning. Som svar har land efter land stängt sina gränser, begränsat folksamlingar och stängt ned icke-nödvändig verksamhet för att stoppa smittspridningen. Vissa medlemsländer, som Frankrike, Tyskland och Rumänien införde under förra veckan exportstopp för skyddsutrustning, vilket slog hårt mot Italien där bristen på skyddsutrustning är akut. Även svenska företag har drabbats av uteblivna leveranser av utrustning från Frankrike och Tyskland. Stängda gränser skapade i början av veckan långa köer med lastbilar vid bland annat den polska gränsen.

ANNONS

Hjälpa de värst drabbade

Tuffa åtgärder är nödvändiga. Om vi ska skydda riskgrupper och minimera virusets negativa konsekvenser kan vi inte fortsätta som vanligt. Men att drabbas av panik och åsidosätta EU-samarbetet är fel väg att gå. Virus respekterar inte gränser och det ligger i allas intresse att hjälpa de värst drabbade länderna att få stopp på smittan. Att stänga ned handel mellan EU-länder leder inte bara till brist på skyddsutrustning utan riskerar i längden även att minska tillgången till livsmedel och andra förnödenheter.

Virus respekterar inte gränser och det ligger i allas intresse att hjälpa de värst drabbade länderna att få stopp på smittan

EU har tidigare visat att vi står starka tillsammans genom kriser. Under skogsbränderna sommaren 2018 fick Sverige ta del av den största hjälpinsatsen som EU ditintills genomfört via EU:s civilskyddsmekanism. Sverige fick ta del av flygplan, utrustning och personal från bland annat Frankrike, Italien, Portugal, Polen och Danmark. Hjälpen från grannländer var avgörande i kampen mot bränderna.

EU-kommissionen har föreslagit nya riktlinjer för att medlemsländer ska samarbeta och säkerställa att handel med skyddsutrustning, livsmedel och förnödenheter kan fortgå. För tillfället ser det ut som att Frankrike och Tyskland har gått med på att släppa sina exportrestriktioner för skyddsutrustning. EU har även påbörjat en gemensam upphandling av till exempel testkit och respiratorer.

Gemensamma lösningar

Många av de åtgärder som behövs för att stoppa smittan har inte EU mandat att fatta beslut om. Men kommissionen kan ändå ge rekommendationer och skapa forum där medlemsländernas stats- och regeringschefer kan samlas och diskutera gemensamma lösningar. På så sätt fattade man till exempel beslut om att införa ett tillfälligt reseförbud till hela Schengenområdet, istället för att låta utvecklingen där land efter land stängde sina egna gränser fortgå.

ANNONS

Det är avgörande att EU:s medlemsländer nu håller fast vid den gemensamma strategin för att stoppa smittspridningen i hela EU och sätta in resurser där de behövs som mest. Stefan Löfven måste ställa krav på sina europeiska kollegor att samordna sig och samtidigt visa att Sverige är en samarbetspartner att räkna med i kris - på samma sätt som vi kunde räkna med EU när våra skogar brann. Samtidigt måste vi säkerställa att de nödvändiga begränsningarna av EU:s fria rörlighet upphävs så fort krisen är över och inte blir permanenta.

EU, då kol- och stålunionen, bildades efter andra världskriget för att få ett slut på krigen i Europa och främja handel, samarbete och demokrati. Euro- och flyktingkriserna prövade den europeiska gemenskapen hårt. På senare år har populistiska partiers frammarsch och Brexit ytterligare spätt på osäkerheten kring unionens framtid. Om vi inte värnar om Europasamarbetet i denna kris kan Covid-19 tillfoga samarbetet skador som aldrig läker.

Virusets spridning och de politiska beslut som nu fattas kommer att få långtgående ekonomiska konsekvenser, som i sin tur kommer att slå mot vårt välstånd och välmående. Pandemin kommer att vara ett lackmustest för den europeiska solidariteten. När den akuta fasen är över måste EU hitta vägar för att garantera att den inre marknaden fungerar även i svåra kristider.

ANNONS

Arba Kokalari, EU-parlamentariker för Moderaterna

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS