Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer
Redan i dag bedrivs ett utmärkt demokratiarbete på Göteborgs folkhögskola, som utgår från deltagarnas delaktighet i sitt arbete för folkbildning, skriver debattörerna. Bild: Pressbild, Mathilda Alveflo, Privat

Låt folkhögskolans arbete mot extremism stanna i regionen

Selma folkhögskoleförening bedyrar att ordinarie verksamhet på Göteborgs folkhögskola ska fortgå som vanligt. Men varför ska de då ta över? Varför kan de som nystartad förening utan egen ekonomi bättre än regionen klara det svåra och viktiga uppdraget att bekämpa hedersförtryck genom folkbildning och kursverksamhet? skriver Ida Legnemark (V) och Lena Jagers Bladini (V).

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Replik

Selma folkhögskoleförening, 12/12

Föreningen Selma säger sig vilja bekämpa hedersförtryck, genom att ta över och driva en av Sveriges största folkhögskolor. De hänvisar till statsministerns regeringsförklaring och tror sig på detta sätt tolka honom rätt när han säger att ”varje landsting” ska ta sitt ansvar.

De radar upp sina argument för den egna förträffligheten. Föreningen Selma har minsann en skolchef adjungerad till styrelsen, de har fadderskolor och flera ledamöter med välfyllda cv:n. Ekonomin nämner de inte, den är ett blankt kort.

Onödig förändring

Föreningen Selma ber för sin sjuka mor när de vill kasta ut VGR som huvudman och själva ta över styrelserummet. De bedyrar att ordinarie verksamhet ska fortgå som vanligt. Men varför ska de då ta över? Varför kan de som nystartad förening utan egen ekonomi bättre än regionen klara det svåra och viktiga uppdraget att bekämpa hedersförtryck genom folkbildning och kursverksamhet?

Varför kan de som nystartad förening utan egen ekonomi bättre än regionen klara det svåra och viktiga uppdraget att bekämpa hedersförtryck genom folkbildning och kursverksamhet?

Om det är intressant att ge ett uppdrag med ytterligare stärkt profil inom området, kan det enkelt formuleras av den redan existerande styrelsen. Uppdraget skulle ha större möjligheter att lyckas i en VGR-ägd folkhögskola. Här finns ekonomin, här finns synergin med de fem övriga regionägda folkhögskolorna runt fortbildning, uppdrag från arbetsförmedling och vuxenutbildning, men också i form av gemensamt stöd inom personal, HR och administration med mera.

Och sist men inte minst, genom folkhögskolans roll inom den regionala utvecklingen och dess kompetensplattform, finns den självklara närheten till regionens egna aktörer. En samverkan som redan visar framgångsrika resultat i form av utbildning, praktik och arbete, till exempel inom vårdsektorn.

Ge inte bort ansvaret

Den fråga samtliga ansvariga politiker bör ställa sig är: Hur tar ett ”landsting” på bästa sätt ansvaret för att göra något åt hedersförtryck och andra hot mot jämställdhet och mänskliga rättigheter?

Gör vi det genom att sätta den välfungerande verksamheten vid Göteborgs Folkhögskola i händerna på en nystartad förening med höga ambitioner, men i avsaknad av egna meriter?

Gör vi det genom att sätta den välfungerande verksamheten vid Göteborgs Folkhögskola i händerna på en nystartad förening med höga ambitioner, men i avsaknad av egna meriter? Eller gör vi det genom att behålla skolan inom VGR?

Den utbildning som redan bedrivs på Göteborgs folkhögskola och som ger deltagarna egenmakt skulle kunna breddas att även omfatta arbete mot hedersrelaterat våld och extremism. Redan i dag bedrivs ett utmärkt demokratiarbete, som utgår från deltagarnas delaktighet i sitt arbete för folkbildning. Slå inte sönder det arbetet.

Ida Legnemark (V), vice ordförande styrelsen för Folkhögskolorna i Västra Götalandsregionen

Lena Jagers Bladini (V), ersättare styrelsen för Folkhögskolorna i Västra Götalandsregionen