Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Låt alla ha råd med tandvård

I Danmark, Finland och Island är tandvården integrerad i de nationella hälso- och sjukvårdslagarna. Det borde den vara även i Sverige där munhälsan hos framför allt äldre är ett problem, skriver Jöran Rubensson.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

I dag den 9 september firas Munhälsans dag. På olika platser i landet informerar bland andra Folktandvården om munhälsans betydelse för att hela kroppen ska må bra. Under det senaste decenniet har antalet sjukdomar i munnen ökat. Ökningen anses bero på att vi lever längre med fler kvarvarande egna tänder som kan utsättas för sjukdom. En viktig orsak till försämringen hos äldre är att den förebyggande tandvården ofta kommer in för sent i livet, i den mån den överhuvudtaget förekommer. Undersökningar visar att hela 32 procent av landets kommuner sällan eller aldrig tar upp frågan om munhälsan när biståndsbehovet ska bedömas.

Ökad sjukdomsrisk

Forskningsrapporter pekar på att ju sämre munhälsa desto större risk att drabbas av sjukdomar som diabetes, övervikt samt hjärt- och kärlsjukdomar. Och med stigande ålder blir sambandet mellan munhälsa och allmän hälsa allt tydligare. Dålig munhälsa medför inte bara personligt lidande och försämrad livskvalitet utan också stora kostnader för samhället.

Trots sambandet mellan munhälsa och allmän hälsa tycks politikerna i Sverige anse att munnen inte är en del av kroppen och ska därför varken omfattas av hälso- och sjukvårdens högkostnadsskydd eller av hälso- och sjukvårdslagen. Men i våra grannländer Danmark, Finland och Island är tandvården integrerad i de nationella hälso- och sjukvårdslagarna. Det borde den vara även i Sverige. Ty tänderna är en del av kroppen och tandvården är en del av hälso- och sjukvården.

Nyligen höjdes det allmänna tandvårdsbidraget (ATB) med 150 kronor. Men det krävs betydligt kraftfullare insatser om den nygamla klassmarkören – dåliga tänder – ska elimineras.

Något att sätta tänderna i

År 2019 kommer tandvården att vara gratis för barn och ungdomar till och med det år man fyller 23. Det minsta man kan begära är att för övriga medborgare ska tandvården ingå i den allmänna sjukvården med dess högkostnadsskydd på nuvarande 1 100 kronor. Det borde vara en prioriterad uppgift för sjukvårdsminister Annika Strandhäll (S) att sätta tänderna i! Som ett första steg mot en genomgripande tandvårdsreform där samhället tar en större del av ansvaret och kostnaderna.

Socialstyrelsen har som målsättning att tandvården ska vara ”kunskapsbaserad och ändamålsenlig, säker, patientfokuserad, effektiv, jämlik och ges i rimlig tid”. Men inget sägs om att tandvården ska vara ekonomiskt överkomlig för alla. Varför ska det vara nästan gratis att byta en höftled, medan det kan kosta tiotusentals kronor att ersätta en dålig tand? Denna fråga vill nog många ha svar på – innan valet 2018.

Jöran Rubensson

tidigare ordf i Sveriges Pensionärers Riksförbund och expert i utredningen om nationell kvalitetsplan för äldreomsorgen