Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
Lind styr inte över ordningslagen, det faller på den socialdemokratiska inrikesministern Mikael Damberg. Det är just ordningslagen som gör att det är fritt fram att lasta kundkorgarna fulla på ett överfullt Gekås men inte tillåta Danny att uppträda på en kräftskiva. Så varför riktas inte kraven mot honom eller ännu hellre varför går han inte in och tar debatten? skriver debattörerna. Bild: Pontus Lundahl/TT, Ines Sebalj, Catharina Fyrberg
Lind styr inte över ordningslagen, det faller på den socialdemokratiska inrikesministern Mikael Damberg. Det är just ordningslagen som gör att det är fritt fram att lasta kundkorgarna fulla på ett överfullt Gekås men inte tillåta Danny att uppträda på en kräftskiva. Så varför riktas inte kraven mot honom eller ännu hellre varför går han inte in och tar debatten? skriver debattörerna. Bild: Pontus Lundahl/TT, Ines Sebalj, Catharina Fyrberg

Läs på innan ni dömer ut kulturministerns kompetens

Den hårda kritik som den senaste tiden har riktats mot kulturminmister Amanda Lind är både felriktad och orättvis. Kulturministern kan varken ensam ge ekonomiskt stöd till kulturen, ännu mindre bestämma om hur många som får trängas på Gekås i Ullared, skriver bland andra Thereze Almström och Madeleine Jonsson (MP), kulturnämnden Göteborgs Stad.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Anders Wedin, Johan Hilton och Johan Rheborg har nu anslutit sig till den kritiska kören mot Kulturminister Amanda Lind ledd av Jonas Gardell. Det är olyckligt och felriktat. Helt enkelt för att de tillskriver Lind en makt som är långt utanför hennes befogenheter. Kulturminister Lind kan lika lite som någon annan göra allt “som vanligt” igen. Kritikerna har fått det att låta som om Lind på egen hand kan fatta beslut om mer ekonomiskt stöd till kulturen och framför allt låter de läsaren invaggas i tron att det är Lind som avgör hur många som får lov att vistas på våra kulturarenor. Lind styr inte över ordningslagen, det faller på den socialdemokratiska inrikesministern Mikael Damberg. Det är just ordningslagen som gör att det är fritt fram att lasta kundkorgarna fulla på ett överfullt Gekås men inte tillåta Danny att uppträda på en kräftskiva. Så varför riktas inte kraven mot honom eller ännu hellre varför går han inte in och tar debatten?

Långvarigt kulturengagemang

Att Amanda Lind, som Jonas Gardell påstår, inte förstår sig det minsta på kultur är inte heller korrekt. Självklart gör hon det. Amanda Lind har i sin tidigare roll som kommunalråd ett långvarigt engagemang för kulturen, hon lever med kulturfrågor både i yrkeslivet som privat. Hon leder och har tillgång till ett departement med oändligt mycket kompetens i ryggen.

Trots detta ställer vi oss oerhört positiva till att kulturen äntligen har fått utgöra en stark röst i det offentliga rummet. För om det är något som denna pandemi har visat är just att kulturen stärker hälsa, odlar gemenskap och ger människan mening. Det i sin tur ger oss redskap för att höja kulturens samhälleliga ställning.

Den som är kulturutövare skall till exempel kunna leva på sin lön, få pension när den dagen är kommen, vid behov ha rätt att få a-kassa och försörjningsstöd och vara föräldraledig.

Att kultursektorn står inför enorma utmaningar är utan tvekan något vi alla som arbetar med kultur kan skriva under på. Men såret var redan vidöppet innan vi visste något om ett virus likt Covid-19. Efter åratal av försummelse är det först nu som gemene man förstår att kultur behöver prioriteras både kostnads- och kvalitetsmässigt. För att kunna vara utövande konstnär krävs att det byggs upp ett helt annat skyddssystem. Den som är kulturutövare skall till exempel kunna leva på sin lön, få pension när den dagen är kommen, vid behov ha rätt att få a-kassa och försörjningsstöd och vara föräldraledig. Det som andra löntagare ser som självklart i dagens Sverige. Så är det inte idag. 80 procent av de som arbetar med kultur i vårt land är enskilda företagare, med i huvudsak stipendier som största inkomstkälla.

Spelreglerna förändrades

Hela systemet måste ses över. Den processen påbörjades innan pandemin och vi arbetar idogt med den idag. Sedan förändrades spelreglerna radikalt, helt utan förvarning. Parallellt med det långsiktiga arbetet måste vi också arbeta med att släcka de bränder som uppstår. Vilket förstås inte är unikt för kultursektorn utan kraven ser likadana ut oavsett sektor. Däremot har få sektorer satts på undantag så frekvent som just kulturen.

I Göteborg har besparingar slagit hårt mot kulturens verksamheter. Det finns enorma behov för att få rätsida på bland annat anställdas arbetsmiljö, museisamlingar som har varit försummade i decennier, lokaler som kostnadsmässigt rusat i höjden samtidigt som intäkterna har minskat. Allt detta innan pandemin. Så ja, kritikerna har rätt i att kulturen blöder. Vi håller med. Vi gör allt vi kan för att bryta den onda cirkeln och vi sitter inte sitta stilla i båten och väntar. Men vi måste rikta kritiken till det håll där den hör hemma och när det gäller utökat antal besökare på kulturarenor och ekonomiska tillskott är det tyvärr inte något som kulturminister Amanda Lind ensam kan ändra på.

Stärka kulturarbetares skyddsnät

Här behöver flera socialdemokratiska ministrar i stället lyssna på den vår synnerligen kompetenta kulturminister. För att förändra det orättvisa systemet som kulturarbetare lever i behöver finansdepartementet investera i kulturen, socialdepartementet stärka kulturarbetares skyddsnät, näringsdepartementet med Ibrahim Baylan i spetsen engagera sig i evenemangsnäringen.

Det hade varit klädsamt om Gardell och kompani fräschade upp sina samhällskunskaper om hur Sverige styrs innan de börjar ifrågasätta någon annans kompetens.

Thereze Almström, kulturnämnden Göteborgs Stad och Göteborgs Stadsteater

Madeleine Jonsson, kulturnämnden Västra Götalandsregionen och Göteborg & Co