Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer
Min rekommendation är därför att vi går tillbaka så långt som till 60- och 70-talet för att hitta svaret på IT-branschens utmaningar. På den tiden var det mycket vanligare än i dag att bli lärling och få sin utbildning vid sidan av det reguljära skolsystemet. Det gällde oavsett om målet var att bli murare, journalist eller mekaniker, skriver debattören. Bild: Henrik Montgomery/TT

Lärlingar kan avhjälpa IT-branschens brist på specialister i Sverige

För att lösa Sveriges akuta brist på IT-specialister måste vi satsa på utbildning redan i unga år, särskilt riktat mot flickor. Ett snabbare sätt att få fram kompetensen är att införa ett lärlingssystem för IT-branschen, skriver Carl-Henrik Hallström, regionchef Norden på Wipro.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

För några månader sedan var jag på en middag där jag hamnade bredvid en ung kvinna med magisterexamen i datavetenskap. Konversationen gled snart in på bristen på IT-specialister i Norden och min nya bekantskap berättade hur hon via LinkedIn får två till tre jobberbjudanden i veckan.

Faktum är att Sverige, enligt uppgifter från IT- och Telekomföretagen, redan 2022 kommer att ha ett underskott på 70 000 IT-specialister. Det är en enorm siffra som tydligt visar i vilken riktning vi är på väg. Redan nu upplever företag inom alla branscher att det är betydligt svårare att locka till sig specialister inom till exempel kodning och cybersäkerhet än för bara några år sedan.

För att ligga i framkant

Hur som helst – om Sverige i framtiden ska kunna konkurrera inom IT och teknologi med resten av världen behöver vi göra något åt situationen, här och nu. Sverige har redan det som behövs för att bli världsledande. Norden har både rätt arbetsklimat och rätt know-how för att kunna ligga i den tekniska utvecklingens framkant inom till exempel etablering av datorhallar. Samtidigt går processen med utbildning av tillräckligt många datavetare, mjukvaruutvecklare, digitala designers och datorhallsspecialister för långsamt.

Därför behöver landets olika utbildningsanordnare öppna sina portar, starta nya utbildningsprogram och locka till sig ungdomarna. Det svenska samhället måste ha som mål att göra barnen digitalt bekväma redan i grundskolan, så att de får möjlighet att axla viktiga roller i framtidens högteknologiska samhälle. Det är också viktigt att försöka locka flickorna, så att inte hälften av talangerna lämnas vid sidlinjen bara för att IT-branschen historiskt sett har dominerats av män.

Utvecklingen går långsamt

Problemet med de här tankarna är att utvecklingen går så långsamt framåt. Att fokusera på skolbarn och unga i allmänhet är både viktigt och nödvändigt, men det tar lång tid innan de är redo att ge sig ut på arbetsmarknaden och fylla upp IT-branschens tomrum.

Min rekommendation är därför att vi går tillbaka så långt som till 60- och 70-talet för att hitta svaret på IT-branschens utmaningar. På den tiden var det mycket vanligare än i dag att bli lärling och få sin utbildning vid sidan av det reguljära skolsystemet. Det gällde oavsett om målet var att bli murare, journalist eller mekaniker. Min poäng är att man kan lära sig lika mycket av ett företag som av utbildningssystemet. Det är ganska självklart när man tänker på det – vem kan lära någon ditt jobb bättre än du själv?

Carl-Henrik Hallström, regionchef Norden på Wipro