Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Skolverkets långa handläggningstider innebär att en nyexaminerad lärare som söker jobb, inte kommer kunna att få en tillsvidaretjänst efter examen, skriver debattören. Bild: Gorm Kallestad / TT
Skolverkets långa handläggningstider innebär att en nyexaminerad lärare som söker jobb, inte kommer kunna att få en tillsvidaretjänst efter examen, skriver debattören. Bild: Gorm Kallestad / TT

Lärarlegitimation – var god dröj

Lärarbristen är stor och landet skriker efter legitimerade lärare. Ändå kan det ta flera månader att få sin legitimation, vilket påverkar både anställningsbarhet och lön, skriver Alexandra Hedesand.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Efter fem långa år är det äntligen dags för dig som lärarstudent att ta examen. Du är stolt över din insats på universitetet och ser fram emot att komma ut i arbetslivet. Det är dags för dig att söka lärarlegitimation. Du inser nu att handläggningstiden för att handlägga en legitimation ligger på två till fyra månader. Detta kan dock komma att ställa till det för dig.

Lärarbristen är stor och Sverige skriker efter legitimerade lärare. Trots detta kan det ta upp till fyra månader för en nyexaminerad lärare att få sin legitimation. Detta kan få stora konsekvenser för både den enskilda läraren och lärarkåren i stort.

Krävs för fast tjänst

För det första krävs legitimationen för att, enligt skollagen, kunna erbjudas en tillsvidaretjänst. Skolverkets långa handläggningstider innebär att en nyexaminerad lärare som söker jobb, inte kommer kunna att få en tillsvidaretjänst efter examen. I stället får den nyexaminerade läraren en osäker och tidsbegränsad anställning endast på grund av Skolverkets långa handläggningstid.

Men det behöver inte vara så. Om man jämför med andra yrkesgrupper, som exempelvis sjuksköterskor, tar det tre veckor att bli legitimerad. Varför kan inte detta även gälla oss lärare?

Lönegrundande

För det andra påverkas lönen avsevärt av att inte ha en legitimation. Återigen stöter en nyexaminerad lärare på patrull vid anställning. Om huvudmannen är ”bussig” blir detta inga problem, men om man blivit anställd av en mer stelbent huvudman kan den nyexaminerade läraren inte förvänta sig sin rättmätiga lön. När legitimationen dröjer leder detta i många fall till tidsbegränsade anställningar med lägre löner. Detta innebär ett lönebortfall under minst ett halvår som återigen beror på Skolverkets långa handläggningstid.

För det tredje innebär väntan på legitimation att jag som nyexaminerad lärare inte kan genomföra mina arbetsuppgifter. Jag har inte fått min lärarlegitimation innan betygen skulle sättas innan terminen avslutas, istället har mina legitimerade kollegor fått göra mina arbetsuppgifter. Lärare som redan har mycket stress inför betygsättning får därmed en extra arbetsuppgift: sätta betyg åt deras nyexaminerade kollegor.

Vad är då anledningen till Skolverkets långa handläggningstider? Efter korrespondens med både Skolverket och utbildningsdepartementet framkommer det att Skolverket endast följer förordningen om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare. Utbildningsdepartementet å sin sida anser att de har gjort tillräckligt för att påskynda handläggningstiden.

Detta är en alldeles oacceptabel inställning. Både för mig som lärare, för eleverna och för mina kollegor.

Detta är en alldeles oacceptabel inställning. Både för mig som lärare, för eleverna och för mina kollegor. Detta är ytterligare ett problem som drabbar svenska skola.

Alexandra Hedesand, lärare