Sebastian Marquez von Hageskoldebattör och behörig gymnasielärare
Sebastian Marquez von Hageskoldebattör och behörig gymnasielärare

Läraren ingen frälsare – krav och studiero ger resultat

Det finns en övertro på vad lärare betyder för elevernas kunskapsinhämtning. Denne påverkar inte elevernas inlärning annat än marginellt. Vad eleverna behöver är tydliga kunskapskrav, nivågrupper och studiero. Då gör det jobbet själva, skriver gymnasielärare Sebastian Marquez von Hage.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

ANNONS
|

    <strong>Sebastian Marquez von Hage</strong>
    <br> 
    <br> skoldebattör och behörig gymnasielärare
   </br></br>
Sebastian Marquez von Hage

skoldebattör och behörig gymnasielärare

Så fort läraryrket kommer på tal följer floskler i en mängd som få andra yrken behöver dras med. Se bara på utbildningsminister Gustav Fridolins ökända Youtube-video som är en veritabel orgie i plattityder och inleds med just ”Du har världens viktigaste jobb.” Vilken annan yrkesgrupp behöver finna sig i denna överlägsna behandling?

Det verkar finnas en utbredd idé om att det finns bra och dåliga lärare och att elevernas betyg återspeglar detta. Under utvecklingssamtalet förklarar gärna föräldrarna att anledningen till att Lisa har svårt med matematiken är att hon tidigare hade en dålig lärare som inte kunde motivera henne. Eleverna itutas att det gäller att ha tur och få en bra lärare. Reformen med förstelärare är också ett uttryck för samma tanke: somliga lärare är bättre än andra och ska därför belönas.

ANNONS

Det är lite som att svära i kyrkan, men jag hävdar att det finns en övertro på vad lärare betyder för elevernas kunskapsinhämtning. Det finns förstås, beroende på personliga egenskaper som social kompetens och humor, lärare som blir mer populära än andra eller, för att använda en kliché, lärare man ”minns”. Men detta menar jag inte påverkar elevernas inlärning annat än marginellt.

Det låter som en självklarhet men i dag behöver detta understrykas: det är elevens intelligens och hemförhållanden som utgör den största påverkan på elevens studieresultat, inte läraren. Det räcker med att titta på elevernas betyg för att se detta. Varför får annars starka elever höga betyg i så gott som samtliga teoretiska ämnen och svaga elever låga betyg – oavsett lärare?

Läraren inte avgörande

För en stark elev gör det inget om läraren ifråga är en torrboll framför svarta tavlan. Större delen av inlärningen sker ändå via egna studier där man utgår från läroböcker. Man lär sig själv. Ingen kan göra det åt en. Detsamma gäller elever som har svårt att lära – det är de själva som måste lära in faktakunskaper och kunna tolka dessa. Att läraren är inspirerande eller ”ser mig som individ” påverkar inte detta faktum, inte så länge läraren är ”good enough” och lever upp till minimikrav vad gäller tydlighet och återkoppling.

ANNONS

Mot denna bryska lägesbeskrivning står den romantiserade bilden av läraren som lyfter hela klassen och får den att prestera på en högre nivå än vad man trodde var möjligt.

Verklighetsfrämmande bild

Denna bild stämmer dock illa överens med verkligheten. Det är väldigt tydligt för oss lärare vilken elev som har potential att nå ett högt betyg redan i ett tidigt skede respektive vilken som knappt kommer få godkänt. Våra prognoser slår sällan fel (elever med en neuropsykiatrisk problematik kan dock vara mer svårbedömda). Det finns naturligtvis solskenshistorier man kan lyfta fram, men det är att plocka russinen ur kakan och ändrar inte på faktum: gener och hemmiljö tar ut sin rätt.

John Hattie tog den svenska skolvärlden med storm för några år sedan med sin omfattande metastudie av påverkansfaktorer för effektiv inlärning. En av hans slutsatser är att lärarens insats är den enskilt viktigaste faktorn i skolan för elevens inlärning.

Jag förstår att detta är ett budskap som går hem hos de svenska lärarförbunden och hos lärarna själva. Men flera forskare, inklusive Hattie själv, har påpekat att effekten inte är särskilt stark och att det finns flera förbehåll. Vad vi sett prov på är alltså snarast hur skolvärlden är snabb att ta till sig forskningsresultat som stärker den dominerande ideologin och verklighetsbeskrivningen.

ANNONS

Ett problem med att fokusera för mycket på lärarna är att man försummar att plocka den lågt hängande frukten. Att leta efter – eller skapa – eldsjälar i tusental torde vara en gigantisk uppgift jämfört med att spola Foucault från lärarutbildningen och åtgärda de uppenbara bristerna i skolsystemet.

Enkla sanningar gäller

Det har sagts förut: precisera kunskapskraven, nivåuppdela undervisningsgrupperna och ge lärarna långtgående disciplinära befogenheter att hantera stök. Vi ska inte vara beroende av personer som lever upp till den i jobbannonser frekventa formuleringen ”en naturlig ledare”. Och hur många av oss lärare är ”eldsjälar”?

Gustav Fridolin: som utbildningsminister har du världens viktigaste jobb. Sätt igång med det.

Sebastian Marquez von Hage

skoldebattör och behörig gymnasielärare

ANNONS