Vi är oroliga för att fortsatta nedskärningar i välfärden och orimliga krav från föräldrar kommer att drabba oss som arbetar i de kommunala skolorna till den grad att vi som jobbar där inte längre kommer att orka mer, skriver Jonathan Brash och Annelie Danling Brash.
Vi är oroliga för att fortsatta nedskärningar i välfärden och orimliga krav från föräldrar kommer att drabba oss som arbetar i de kommunala skolorna till den grad att vi som jobbar där inte längre kommer att orka mer, skriver Jonathan Brash och Annelie Danling Brash. Bild: Jessica Gow/TT/Arkivbild

Lärare dukar under när den svenska skolan är i fritt fall

Vi blev lärare för att undervisa, inte för att vara socialarbetare och inte för att behöva leva med orimliga krav från föräldrar och politiker i en verksamhet som inte går ihop längre, skriver lärarna Annelie Danling Brash och Jonathan Brash.

ANNONS
|

Tillsammans har vi mer än 30 års erfarenhet i ett av världens mest betydelsefulla arbeten – att utbilda och förbereda barn för vuxenlivet. Det är något som vi har valt att göra för vår passion att ge varje elev förutsättningar att klara sig som vuxen.

Vi har studerat i flera år, förberett mängder av lektioner, suttit på mängder av möten, utvärderat vår undervisning, kämpat oss igenom politiska beslut, nedskärningar och orimliga förutsättningar och krav från politiken, elever och inte minst från föräldrar.

Vi klarar av kritiska frågor och vi klarar av nedskärningar, men bara till en viss gräns

Vi klarar av krav. Vi klarar av kritiska frågor och vi klarar av nedskärningar, men bara till en viss gräns. Vi är oroliga för att fortsatta nedskärningar i välfärden och orimliga krav från föräldrar kommer att drabba oss som arbetar i de kommunala skolorna till den grad att vi som jobbar där inte längre kommer att orka mer. Skolverkets prognos visar på att det om 15 år kommer att fattas 45 000 utbildade lärare. Siffrorna bör vara oroväckande för politiker, elever och föräldrar.

ANNONS

Orättvis resursfördelning

Vi som arbetar i de kommunala skolorna har alla typer av elever. Samtidigt gör privata skolor stora vinster genom att ha lägre lärartäthet, ha lägre lärarlöner och i många fall genom att få subventioner från kommuner – skattepengar. Vi som jobbar i de kommunala skolorna får mindre resurser som en konsekvens av företagens obegränsade möjligheter att ta emot skattepengar, utan några som helst risker.

Privata skolor finns bara där vinster beräknas uppstå. När skolföretag går i konkurs så är vi i de kommunala skolorna tvungna, enligt lag, att ta emot alla elever.

Utöver detta så tror många föräldrar att privata skolor är bättre eftersom deras barn får ett högre betyg trots att forskning visat på att företagsskolor ägnar sig åt glädjebetyg. Kraven på oss som lärare i den kommunala skolan blir än tuffare då elevunderlaget påverkas av skolsegregering och vinstintressen.

Vi som jobbar i den kommunala skolan slåss alltså mot minskade resurser, ett förändrat elevunderlag, vi ifrågasätts av elever och föräldrar och ska samtidigt leverera och hålla god min

Vi som jobbar i den kommunala skolan slåss alltså mot minskade resurser, ett förändrat elevunderlag, vi ifrågasätts av elever och föräldrar och ska samtidigt leverera och hålla god min. Ekvationen går inte ihop när kraven från föräldrar och politiker i ett segregerat och ojämlikt Skolverige ökar. Vi lärare är av det tåliga slaget. Vi vill till varje pris tro på en likvärdig skola där samtliga elever ska nå målen, men i segregationens och de orimliga förutsättningarnas spår där varken skollag eller likvärdighet följs blir det omöjligt.

ANNONS

Våga prata om problemen

Vi behöver prata om det här. Vi behöver prata om kraven från samhället i en skola som inte längre fungerar. Vi behöver prata om varför inte pengarna finns, varför vi inte kan köpa förbrukningsmaterial eller läromedel. Vi behöver prata om varför vi inte kan bjuda föräldrar på en kopp kaffe eller varför vi inte kan äta pedagogisk lunch längre.

Vi behöver prata om varför inte pengarna finns, varför vi inte kan köpa förbrukningsmaterial eller läromedel

Vi behöver prata om hur vi sliter varje dag, hur vi skäms över nedskärningarna, hur vi skäms över att inte skollagen följs eller att rätten till en likvärdig skola inte längre gäller alla barn. Vi behöver prata om varför vissa barn inte kan lära sig svenska för att alla på deras skola är nyanlända. Vi behöver prata om vad detta gör med vårt samhälle på sikt och hur vi lärare som jobbar i kommunala skolor ska orka.

Lärare som brinner för undervisningen har en lång högskoleutbildning bakom sig. Vi blev lärare för att undervisa, inte för att vara socialarbetare och inte för att behöva leva med orimliga krav från föräldrar och politiker i en verksamhet som inte går ihop längre.

Sluta hymla och säg som det är

Det behövs ett gemensamt ansvar för dessa frågor, ett gemensamt ansvar där den väg som nu Sverige valt vad beträffar svensk skola tydligt behöver diskuteras så att alla förstår förutsättningarna och förstår vad som försiggår. Det är inte vår sak att ta ansvar för den här utvecklingen. Vi behöver omsorg, respekt och förståelse.

ANNONS

Vi behöver människor som stöttar oss så att vi kan utöva vår profession på bästa möjliga sätt. Vi väntar på svar, vi väntar på ansvar, vi väntar på politiker som ska sätta ner foten och försvara oss för att vi står där varje dag fast timmen är slagen för länge sedan i våra kommunala skolor.

Likvärdigheten är ett minne blott och kastades i papperskorgen för länge sedan då girigheten, vinstintresset och brist på respekt för yrket tog över

Nu fick vi den skola vi förtjänar utifrån rådande beslut och då är det dags att de politiker som står fast vid att vi ska jobba under dessa förutsättningar träder fram. Inte minst alla de som fortsatt vurmar för obegränsade vinstuttag för företag.

Vi behöver sluta hymla och säga som det är. Likvärdigheten och skollagen följs inte längre vad beträffar svensk skola. Likvärdigheten är ett minne blott och kastades i papperskorgen för länge sedan då girigheten, vinstintresset och brist på respekt för yrket tog över. Vi önskar att föräldrar, politiker och civilsamhälle inser detta och förstår att vi gör vårt yttersta utifrån de rådande förutsättningarna.

Därför är budskapet enkelt – vi förtjänar respekt.

Annelie Danling Brash, lärare och special- lärare i kommunal skola

Jonathan Brash, mellanstadielärare på kommunal skola

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS