Kriser och oro gör ett samhälle mer utsatt och sårbart för propaganda. I kölvattnet av den pågående pandemin sprids falska nyheter och desinformation snabbt. Historien är också full av exempel på hur propaganda utnyttjats i olika syften så som att destabilisera samhället eller att befästa en grupps maktposition. I en ny rapport från Forum för levande historia diskuteras både historiska och samtida exempel.
Förstå vad propaganda är
Vad kan vi lära av historien som vi kan ha nytta av idag? Vad betydde till exempel propaganda för utvecklingen av antidemokratiska krafter under 1930-talet och andra världskriget? För att öka motståndskraften mot desinformation och falska nyheter måste vi både förstå vad propaganda är och blicka bakåt för att dra lärdomar av hur propaganda använts av antidemokratiska krafter. Det gäller att försöka sortera bland den stora mängd information vi tar emot, det vi tror är fakta är inte alltid korrekt och upplysningar kan förändras från en dag till en annan. Vi lever i osäkra tider och effekterna av covid-19 är ännu oklara.
Propaganda handlar om att medvetet försöka övertyga människor att bibehålla eller förändra inställning med hjälp av utstuderade och utvalda budskap. Det primära syftet är helt enkelt att få mottagaren att följa avsändaren, oavsett faktagrund och sanningshalt. I en ny rapport ”Propaganda – en antologi om påverkan” visar vi hur propaganda har använts i olika tider för att vilseleda människor.
Utmålades som hot
I Nazityskland var propagandan ett verktyg för att stärka Hitlers makt. Den nazistiska propagandan bestod av positiva budskap som skapade en känsla av gemenskap och sammanhållning. I backspegeln ser vi hur människor anammade en retorik baserad på falska utsagor och påståenden, som skapade ett klimat där övergrepp och diskriminering tilläts. Samtidigt exkluderade den nazistiska propagandan de som av ideologiska eller andra skäl inte sågs som en del av det tyska samhället, och utmålades istället som hot mot det idealiserade, goda samhället.
I Sovjetunionen användes propagandan på liknande sätt. Genom att måla upp fiendebilder och använda sig av terror skulle folket mobiliseras för regimens syften. För den sovjetiska staten var propagandan ett effektivt redskap, som lade grunden för och legitimerade förföljelser mot regimkritiker och etniska minoriteter, och framför allt mot de egna som, oberoende av sina övertygelser eller gärningar, föll offer för terrorn.
Den nazistiska propagandan bestod av positiva budskap som skapade en känsla av gemenskap och sammanhållning
Propagandans historia är intimt sammankopplad med kommunikationsteknologins historia. På 1930-talet var offentliga manifestationer, tidningar och radio viktiga kanaler för att sprida propaganda. I dag handlar det om andra plattformar. Med relativt små medel kan de som vill bedriva propaganda nå ut brett med engagerande och aggressiva budskap. Exempelvis har den våldsbejakande islamistiska propagandan främst spridits via sociala medier.
Propagandan blir synligare under perioder då det blåser snålt, när länder utsätts för extra stor press och kriser uppstår, som när vi lever med en pandemi. Vi ser nu exempel på regimer som utnyttjar tillfället att inleda propagandakampanjer som innehåller konspirationsteorier om coronavirusets ursprung och hanteringen av spridningen i olika länder.
Utöka sina maktbefogenheter
Sveriges försvarsminister Peter Hultqvist har varnat för att främmande makter medvetet sprider desinformation om hur Sverige hanterar covid-19 viruset. Framför allt pekar han ut nyhetsmedier i Azerbajdzjan, Ryssland och Kina.
Vi ser också hur regimer tar tillfället i akt och utnyttjar den pågående pandemin för att utöka sina maktbefogenheter och inskränka sina medborgares rättigheter. EU:s medlemsland Ungern har nyligen infört en förordning som innebär att journalister och andra riskerar långa fängelsestraff om de sprider falsk information om coronaviruset och regeringens motåtgärder.
Parallellt rapporterar organisationen Reportrar utan gränser om att pressfriheten backar i världen. Regimer begränsar eller stoppar upplysningar om coronavirusets effekter och konsekvenser och i flera länder är tidningar censurerade och internet blockerat.
Viktigt vara vaksam
Med andra ord så lever vi i en osäker tid då propaganda och falska nyheter lätt får fäste. Det gäller därför att vara vaksam, att ta sig tid att granska och ifrågasätta syften och påståenden från olika avsändare och inte sprida obekräftade rykten vidare. Barn och unga måste få verktyg och kunskap för att genomskåda falska nyheter och kunna ifrågasätta information, och här har landets lärare en viktig roll. Vi vill därför uppmana lärare, och andra vuxna, att ta sig tid att prata om och lära ut källkritik och kritiskt tänkande.
För genom att bättre förstå propagandans mekanismer, och lära från historien hur oseriös propaganda från odemokratiska krafter påverkat stora politiska skeenden, blir det lättare att se igenom manipulerande budskap runt omkring oss.
Ingrid Lomfors, överintendent vid Forum för levande historia