Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Läkarbristen skadar tilliten till primärvården

Bristen på allmänläkare i Västra Götaland riskerar skada förtroendet för primärvården. Patienterna måste kunna få träffa en läkare de mött förut och som känner till ens sjukdomar och bakgrund, något som har stor betydelse för tilliten till primärvården, skriver bland andra Heidi Stensmyren, Sveriges Läkarförbund.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

För att kunna erbjuda en god och trygg vård till medborgarna är tillgången på allmänläkare central, men delar av primärvården i Västra Götaland lider av en bristande kontinuitet och stora svårigheter att rekrytera läkare. Bristen på läkare går ut över patienterna i form av otillräcklig tillgänglighet, minskad möjlighet att träffa samma läkare och till och med nedläggningar av vårdcentraler. Personalen drabbas också genom en stressigare arbetsmiljö, vilket ytterligare minskar primärvårdens attraktionskraft och ökar bemanningsproblematiken.

Allvarlig brist

Bristen på allmänläkare är allvarlig men inte unik för Västra Götaland. Det saknas idag 1 400 allmänläkare i Sverige och detta avspeglas i hela landet, men situationen i Västra Götalandsregionen står ut. När Läkarförbundet jämförde allmänläkartätheten i Sverige låg VGR på en 16:e plats bland de 21 landstingen med genomsnittligt 2 077 listade per heltidsläkare. Betydligt sämre än de rekommenderade nivåerna på 1 500.

Västra Götaland är en stor region, både till ytan och befolkningsmässigt, och utmaningarna skiljer sig över regionen. I vissa delar är det kö till ST-tjänsterna inom primärvården medan andra delar har mycket svårt att rekrytera. Den stora utmaningen är att klara bemanna hela regionen. Tyvärr ser vi att en ovilja att individanpassa villkoren och en rigid struktur i vårdvalet gör det svårt. Det krävs därför nya grepp för att komma framåt.

Regionens måldokument för hälso- och sjukvården tydliggör att vård som patienten behöver ofta ska finnas nära och att primärvården ska vara basen i den nära vården. Dokumentet tydliggör även att det är viktigt att se till hela systemet i hela regionen för att skapa en jämlik vård med hög kvalité, tillgänglighet och patientsäkerhet. Samtidigt har ett antal av regionens egendrivna vårdcentraler, Närhälsan, i regionens glesare delar lagts ner till följd av ekonomiska problem svårigheter att attrahera personal. Nedläggningarna riskerar innebära en minskad tillgänglighet till vården för tusentals människor, rakt i motsats till de uppsatta målen.

Spricka i samhället

När det offentliga åtagandet minskar och tillgången till samhällsservice försvåras samtidigt som medborgarna, via skatten, fortsätter betala för tjänsterna skapas en spricka i samhället. Politikerna har ett ansvar att säkerställa en god och säker vård för regionens innevånare, men nedläggningar och bristande kontinuitet i vården skadar tilliten. Både till vården och till politikerna.

För att lösa allmänläkarbristen i regionens mer glesbefolkade delar har försök gjorts att fördela om ST-läkare genom anställningsstopp i mer välbemannade områden som Göteborg och Södra Bohuslän. För att kunna placera AT och ST-läkare ensamma på underbemannade vårdcentraler där det saknas fasta allmänläkare har regionen regelbundet även lyft förslag om att sänka kraven på handledning av läkare under vidareutbildning. Förslag som riskerar påverka såväl patientsäkerheten som utbildningskvaliteten mycket negativt.

Sänkta kvalitetskrav och nedläggningar är inte lösningen på allmänläkarbristen. För att klara bemanningsutmaningen måste den politiska ledningen i Västra Götalandsregionen tänka i nya banor.

Krävs morötter

Först och främst måste regionen bli en bättre arbetsgivare. Vill regionen genom Närhälsan klara av att bemanna sin del av primärvården måste man anställa och behandla sin personal som individer, inte som ett ansiktslöst kollektiv. För att locka personal till underbemannade områden krävs morötter i form av anpassade villkor och större inflytande över verksamhetens utformning, här finns mycket att lära från de privata utförarna. Identiska villkor över hela regionen fungerar inte. Göteborg har för många en större attraktionskraft än Åmål eller Viskafors.

Många läkare vill gärna arbeta inom Närhälsan, men går till den privata sidan då villkoren och möjligheten att påverka sin arbetssituation är bättre. Regionen måste nu ta sitt arbetsgivaransvar och se till att rekrytera och behålla personal istället för att sänka kraven och äventyra kvaliteten.

Tänk utanför boxen

För att bemanna de mer svårrekryterade delarna av regionen behöver regionledningen våga tänka utanför boxen. När delar av primärvården år efter år bedrivs dysfunktionellt och varken fungerar i offentlig eller privat regi, behöver regleringen ses över. Vårderbjudandet kanske ska kunna skilja sig åt vad gäller öppettider och omfattning i vissa delar av regionen, utan att kvaliteten på den vård som tillhandahålls sänks. Idag är regleringen i vårdvalet väldigt omfattande och fyrkantig med höga trösklar för nyetablering.

Genom en större tillit till personalens förmåga och vilja att göra ett bra jobb skulle även regionens glesare delar bemannas. Ett modigt regionalt ledarskap kan bryta primärvårdens kräftgång och skapa den högkvalitativa första linjens sjukvård vi och våra medlemmar vill vara del av!

Heidi Stensmyren

ordförande Sveriges Läkarförbund

Emma Spak

ordförande Göteborgs läkarförening

Sarah Jevrém

ordförande Nordvästra Götalands läkarförening

Peter Geiger

ordförande Älvsborgs Södra läkarförening

Lars Olén

styrelseledamot Skaraborgs läkarförening

Christina Sjöberg

ordförande i Läkarföreningar i väst