Replik
Integrationen, 30/10
Självklart skall vi inte kräva mindre kunskaper för ett betyg av de elever som kommit till Sverige de senaste åren. Det vore tjänstefel, så där säger Åsa Fahlén, Lärarnas riksförbund, och Kurdo Baksi något i det närmaste självklart. Lika självklart är det att nyanlända behöver någon form av anpassning för att komma in i den reguljära undervisningen. Vi Sverigedemokraterna delar dock inte Fahléns och Baksis uppfattning om hur denna anpassning skall se ut.
Vi har redan tidigare föreslagit en förberedelseskola där de som inte behärskar språket intensivt får träna sig på språket samt träna sig i kärnämnen under en period. När eleverna behärskar detta godtagbart slussas de in i den reguljära skolan. Att slussa in elever som inte behärskar det svenska språket är en otjänst mot de nyanlända men också mot svenska elever, då läraren får använda orimligt mycket tid åt de nyanlända eleverna. Alla elever har ju rätt till lika mycket hjälp från klassläraren, vilket de senaste Pisa-undersökningarna visat behov av.
Artikeln av Fahlén och Baksi är delvis en förvirrande läsning. Att kampen mot hedersförtryck har något med modersmålsundervisningen att göra är svårt att förstå. Om eleverna lär sig svenska och något mindre modersmål tror i alla fall inte vi att det förvärrar hedersproblematiken.
Kan redan hemspråket
Forskningsläget är osäkert och pekar åt olika håll vad gäller modersmålsundervisningens effekt på ett nytt språk. Modersmålsundervisningen är i dag av högst varierande kvalitet och enbart cirka hälften av de berättigade eleverna deltar i denna undervisning enligt Skolverket. Om framgång i att lära sig det svenska språket beror på modersmålsundervisningen är vi illa ute. Framförallt så har nyanlända som kommer hit i skolåldern problem med det svenska språket, inte med sitt hemspråk som de talar flytande.
I Danmark har man avskaffat modersmålsundervisningen på många håll då en undersökning av AKF, (kommunernas forskningsenhet) kommit fram till att det inte finns några statistiska belägg för att de elever som fått modersmål gjort bättre ifrån sig i kärnämnena.
Vi anser i stället att det effektivaste och bästa sättet att utnyttja modersmålslärarna, i alla fall en del av dem, är att de lär ut det svenska språket till nyanlända. Samhällets resurser bör inriktas på att lära ut svenska språket. Vi måste prioritera vad vi lägger dessa resurser på.
Stefan Jakobsson (SD)
riksdagsledamot, utbildningsutskottet
Robert Stenkvist (SD)
riksdagsledamot, utbildningsutskottet