Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
Det generaliserande och kollektiviserande begreppet ”mäns våld mot kvinnor” är mindre ändamålsenligt när det gäller våld i nära relationer. Problemet kan bättre förstås och åtgärdas om både kvinnors och mäns utsatthet uppmärksammas, skriver debattören.

Kvinnors våld mot män måste också bekämpas

Satsningar på att minska våldet i nära relationer måste omfatta allt våld – också det som riktas mot män, eftersom de är utsatta i nästan samma utsträckning som kvinnor, anser Bengt Hjalmarson, volontär vid Mansjouren i Stockholms län.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Detta borde vara en viktigt utgångspunkt för regeringens nationella strategi för ”mäns våld mot kvinnor”. Alla människor ska kunna leva trygga i ett modernt samhälle. Jag fruktar att rubriceringen på regeringens lovvärda satsning ”Mäns våld …” inte tillräckligt avspeglar det faktum att kvinnor och män i nära relationer är ungefär lika våldsutsatta. Angelägna insatser för ökad jämställdhet får inte skymma sikten för detta förhållande

I Sverige berörs årligen hundratusentals människor av våld i nära relationer. Det är lika förödande oavsett vem som är utövare! Det medför stort psykiskt och fysiskt lidande. Våldet drabbar dessutom barn, andra närstående och samhället i stort. Våld i nära relationer är ofta kopplat till andra problem som psykisk obalans och missbruk.

Drabbas i nästan lika hög grad

Problemet med män, som utsatts för våld av partner eller närstående, är mindre känt och beaktat, trots att männen är drabbade i nästan lika hög grad. Andelen kvinnor som utsattes för brott i en nära relation under 2012 var enligt Brottsförebyggande rådet i princip jämstor med andelen utsatta män (7,0 procent av kvinnorna och 6,7 procent av männen) Även när psykiskt och fysiskt våld särredovisas under samma period visar sig utsattheten enligt samma källa, vara ganska jämnt fördelad mellan könen.

Mörkertalet är stort och våld i nära relationer förekommer i alla samhällsklasser. En beaktansvärd skillnad är dock att kvinnor i nära relationer blir mer drabbade av grövre våld än män. Man kan också anta att kvinnor utsätts i högre grad i grupper där patriarkala värderingar är särskilt framträdande. Men dessa skillnader motiverar inte att mäns utsatthet negligeras!

Trakasseras psykiskt

Mansjouren kontaktas av både män som utsatts för misshandel av sin partner – och som har utövat våld. De våldsutsattas berättelser om fysiskt våld skiljer sig från kvinnors. Män blir också trakasserade psykiskt. Partnern kan rikta in sig på att förstöra mannens relation till sina barn, undergräva vänskapsrelationer, infiltrera på jobbet och så vidare. Partner saboterar vårdnadsdomar och lämnar in orosanmälningar till den sociala myndigheten utan grund.

Män kan ha andra svårigheter än kvinnor i liknande situationer: Våldsutsatta män anser sig ibland inte riktigt bli tagna på allvar när de kontakter polisen, socialen och till och med sjukvården. De uppfattar sig som rättslösa. Skammen att bli slagen av sin partner upplevs som mycket stor: En bra karl reder sig själv och den som inte vill eller kan försvara sig, uppfattas som mesig. Många män har ett inneboende motstånd mot att aktivt försvara sig mot en kvinna. Det är också vanligare att män saknar vänner som de vågar ta upp problemen med.

Mot denna bakgrund vill jag framföra följande:

1. Det generaliserande och kollektiviserande begreppet ”mäns våld mot kvinnor” är mindre ändamålsenligt när det gäller våld i nära relationer. Problemet kan bättre förstås och åtgärdas om både kvinnors och mäns utsatthet uppmärksammas.

2. Våldet drabbar barn, andra närstående och samhället. Det bör analyseras och hanteras i detta utvidgade relationella sammanhang. Regeringens nationella strategi för ”mäns våld mot kvinnor”, måste ha ett brett allmänmänskligt fokus!

3. Berörda myndigheter, främst polis, socialvård samt sjukvården måste bedriva sin verksamhet utifrån att våld i nära relationer i nästan lika hög grad gäller utsatta män som kvinnor

4. Kvinnojourer utför betydelsefulla insatser för våldsutsatta kvinnor. Det finns tyvärr förhållandevis få mansjourer i landet, trots ett stort behov. Det är viktigt att på olika sätt stimulera att nya stödinsatser utvecklas i hela Sverige – också för män. Detta bör vara en uppgift främst för kommunerna, med stöd av regeringen.

Bengt Hjalmarson

volontär vid Mansjouren i Stockholms län