Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Kvinnor kan besluta själva om de vill bära någons barn

Kvinnliga läkares förening sprider myter om farorna med att tillåta surrogatmödraskap. Självklart ska vi reglera noggrant och se på de länder där det finns goda erfarenheter. Och självklart måste man låta kvinnor som vill göra detta få bestämma själva, skriver bland annat Teres Rustas på Föreningen för surrogatmödraskap

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Replik

Surrogatmödraskap 2/6

Kvinnliga Läkares Förening (KLF) har länge arbetat mot surrogatmödraskap och tar i GP upp de medicinska riskerna med en graviditet som argument mot att ett tillåtande.

Riskerna med en graviditet är givetvis lika stora oavsett om kvinnan som bär barnet gör det för sig själv eller åt något barnlöst par.

KLF skrev under våren i Läkartidningen att ”Fler kvinnor i världen dör av graviditet och förlossningsrelaterade orsaker än i krig, inbördeskrig, HIV, tuberkulos och malaria tillsammans.” Mödradödligheten i världen ligger på ca 300.000 kvinnor/år. Samtidigt dör det 1,7 miljoner människor enbart i aids, ytterligare 1,5 miljoner i tuberkulos och 1,2 miljoner i malaria samt tusentals i krig och inbördeskrig varje år. Argumentation saknar helt verklighetsförankring.

Sprider myter

Vidare ifrågasätter de också vem som ska betala om surrogatmödrar i Sverige skulle råka ut för en komplikation i samband med graviditet. Givetvis ska dessa kvinnor ha rätt till sjukvård och ersättning som alla andra kvinnor i Sverige. Det är en märklig argumentation, ifrågasätter KLF också vem som ska betala ersättning om en kvinna som genomgår livmoderstransplantation eller donerar ägg råkar ut för en komplikation?

KLF har även i ett flertal artiklar påstått att forskning skulle visa att altruistiskt surrogatmödraskap ökar förekomsten av kommersiellt surrogatmödraskap, KLF tar England som exempel. Sådan forskning existerar överhuvudtaget inte. Istället baseras detta på kvällstidningsartiklar och påståenden som University of Kent avfärdar som myt i deras nyligen publicerade rapport. Myter som KLF aktivt varit med och spridit.

I de länder där surrogatmödraskap kunnat ske utan tydliga regler och lagar har vi sett exempel på att kvinnor och barnlösa par utnyttjats. Det är inget unikt för surrogatmödraskap, situationen har varit liknande även vid äggdonation. Ett antal länder har nu sett till att skapa lagar och regler för att tillåta altruistiskt surrogatmödraskap bland annat Indien,och Thailand. Även vårt grannland Island har nyligen presenterat lagförslag för att tillåta altruistiskt surrogatmödraskap.

Goda erfarenheter

Debattörerna påstår att surrogatmödraskap alltid innebär ett kontrakt där surrogatmamman avsäger sig rätten till sin kropp. Detta är felaktigt. Det finns goda möjligheter att göra surrogatmödraskap möjligt och samtidigt bevara surrogatmammans fulla bestämmanderätt. England är ett exempel på detta. Där har surrogatmamman full bestämmanderätt över sin kropp under hela graviditeten men kan efter förlossningen överföra vårdnaden till föräldrarna. Kontrakt om surrogat är inte giltiga i England.

Där surrogatmödraskap kunnat ske kontrollerat och där det funnits tydliga regler har erfarenheterna varit mycket goda, bland annat i USA, Nederländerna, England, Kanada och Nya Zealand. Det finns en lång erfarenhet av kontrollerat surrogatmödraskap och tusentals barn som föds varje år. Den forskning som finns visar på goda erfarenheter och talar helt emot de påståenden som Kvinnliga läkares förening kommer med.

Två av världens största organisationer för gynekologer och förlossningsläkare, American Society for Reproductive medicine (ASRM) samt nu även American College of Obstetricians and Gynecologists (ACOG) har också ställt sig positiva till surrogatmödraskap baserat på de goda erfarenheterna. Är det Kvinnliga läkaress förenings officiella hållning att dessa organisationer förespråkar människohandel och brott mot mänskliga rättigheter?

Kapabla att välja

Kvinnor i Sverige är kapabla att själva välja om de vill vara surrogatmamma eller inte. På samma sätt som de i dag kan bestämma om de vill donera en njure eller genomgå en livmoderstransplantation. I dessa fall anser vården att de kan kan avgöra om kvinnan tar dessa beslut utan påtryckningar från omgivningen. Givetvis ska kvinnor då också få bestämma om de vill var surrogatmamma eller inte. Det är inte KLF:s uppgift att hindra kvinnor från att ta detta beslut.

Terese Rustas

ordförande Föreningen för surrogatmödraskap

Anna Kullendorff

styrelseledamot Föreningen för surrogatmödraskap

Andreas Bengtsson

leg läkare och styrelseledamot Föreningen för

styrelseledamot Föreningen för surrogatmödraskap

Andreas Bengtsson

leg läkare och styrelseledamot Föreningen för surrogatmödraskap