Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Högre IT-chefer som är kvinnor tjänar till exempel, allt annat lika, sju procent mer än män, skriver Nima Sanandaji. På bilden Sara Mazur, tidigare forskningschef på Ericsson, som tilldelades utmärkelsen Årets Digitalist 2016.

Kvinnor har äntligen gått om – på delar av arbetsmarknaden

Den genomsnittliga mannen har både högre inkomster och bättre karriärutveckling än den genomsnittliga kvinnan. Så har det åtminstone länge varit. För första gången börjar nu det mönstret luckras upp, skriver Nima Sanandaji.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Män arbetar ofta fler timmar än kvinnor, vilket gör att de både tjänar mer och investerar mer i sin karriärutveckling. Men hur blir det om man jämför kvinnor och män som arbetar ungefär lika många timmar, har samma utbildning, ålder och yrke? Då visar det sig att kvinnor faktiskt har gått om i vissa yrken.

Högre IT-chefer som är kvinnor tjänar till exempel, allt annat lika, sju procent mer än män. Den största löneskillnaden till kvinnors fördel finns bland rengöringsarbetare, där kvinnorna tjänar åtta procent mer än männen. Kvinnor som är präster tjänar fyra procent mer än motsvarande grupp av män i samma yrke.

Högre IT-chefer som är kvinnor tjänar till exempel, allt annat lika, sju procent mer än män.

Andra yrken där kvinnor tjänar mer är: underhållsmekaniker och maskinreparatörer, industridesigner, sjukgymnast, socialarbetare, arbetsförmedlare, kontorsreceptionister, apotekstekniker, lägre chefer inom forskning och utveckling, arbetsterapeuter, grundskolelärare samt förskolelärare.

Kvinnor har lönefördel i 23 yrken

Sammanlagt finns 23 yrken där kvinnor har en lönefördel, motsvarande nio procent av samtliga yrken. I ytterligare tio procent av yrkena har kvinnor och män, allt annat lika, identisk lön. Helt jämställda löner finns bland annat hos högre driftchefer inom bygg, anläggning och gruva, högre enhetschefer inom äldreomsorg, planeringsarkitekter, AT-läkare, gymnasielärare, fritidspedagoger, studie- och yrkesvägledare, säkerhetsinspektörer, vårdbiträden samt receptarier. I ytterligare 23 procent av samtliga yrken är lönerna närmast jämställda, då kvinnors löner är en eller två procent lägre än mäns.

Mest spännande är utvecklingen bland de personer som lyckas nå chefsposition innan de fyller 25 år. Hos denna grupp är en majoritet på 61 procent av cheferna kvinnor.

En minst lika intressant förändring är att andelen personer i ledningsarbeten som är kvinnor har ökat kraftigt i Sverige, och framförallt bland unga. År 1998 var enbart 17 procent av cheferna hos Svenskt Näringslivs medlemsföretag kvinnor, en siffra som ökade till 37 procent år 2017. Samtidigt har andelen kvinnor bland anställda inom näringslivet legat på relativt oförändrade 38 procent. Andelen kvinnor i ledningsarbeten är nu representativt för andelen anställda som är kvinnor.

Flest kvinnor bland unga chefer

Medlingsinstitutets analys, över samtliga chefer, visar att kvinnor utgör en större andel av cheferna i alla åldersgrupper. Mest spännande är utvecklingen bland de personer som lyckas nå chefsposition innan de fyller 25 år. Hos denna grupp är en majoritet på 61 procent av cheferna kvinnor – glastaken har spräckts.

Bland samma grupp unga, yngre än 25 år, kan vi också se att kvinnor har både lägre andel arbetslösa och kortare perioder av arbetslöshet. En ny arbetsmarknad håller på att växa fram, där män förvisso är överrepresenterade bland arbetsnarkomanerna som når toppen, men där kvinnor börjar dominera bland professionella och mellanchefer. De lågutbildade männen finns överrepresenterade bland de arbetslösa.

Ingen slump

Framgångarna har inte kommit av en slump. Forskning och offentliga utredningar pekar på att det finns en tydlig koppling till reformer som rut (vilket gjort det möjligt att köpa hushållsnära tjänster och därmed frigöra tid för karriärkvinnor), marknadskonkurrens i den kvinnodominerade välfärdssektorn och ökad individualisering i lönesättning. Reformerna har tillsammans med förändrade attityder till fördelning av hemarbete lett till stora framsteg för jämställdheten i Sverige.

Historien visar att framgångarna kom först med de liberaliserande reformerna

Sverige är inte längre det jämställda landet där förvånansvärt få kvinnor är chefer, utan också ett föredömsland i det avseendet. Historien visar att framgångarna kom först med de liberaliserande reformerna, vilket också förklarar varför grannländer som Danmark och Finland ligger en bra bit efter.

Nima Sanandaji

tekn dr, vd för tankesmedjan ECEPR, och aktuell med rapporten ”Kvinnor på topp” som presenteras i riksdagen i dag, onsdag 6/3. Han är författare till internationellt uppmärksammade ”The Nordic Glass Ceiling” samt ”The Nordic Gender Equality Paradox”.