Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

För att säkra möjligheten till kompetensförsörjning och omställning måste det vara möjligt för människor att utbilda sig, vidareutbilda sig och omkvalificera sig under hela livet, skriver Aida Hadzialic (S), gymnasie- och kunskapslyftsminister.

Kunskapslyft för hela livet hjälper fler att byta bana

För att nå EU:s lägsta arbetslöshet till 2020 satsar vi nu på att ge människor större möjlighet att byta bana. Fler utbildningsplatser inom universitet, högskolor, komvux och yrkesvux främjar det livslånga lärandet, skriver Aida Hadzialic (S), gymnasie- och kunskapslyftsminister

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Sverige har länge setts som en kunskapsnation, ett land som står för innovationer, nytänkande och högt kvalificerad arbetskraft. För att fortsätta vara en kunskapsnation och stå stadigt i den globala konkurrensen krävs en kraftigt utbyggd vuxenutbildning. Vårbudgeten som antogs i riksdagen tidigare i juni, med drygt cirka 6500 nya utbildningsplatser följande halvår, är början på ett stort lyft för det livslånga lärandet.

Välfärden står inför nya utmaningar när vår befolkning blir allt äldre. En stor del av de som nu jobbar inom välfärden går i pension och bristen på till exempel vård- och omsorgspersonal är stor. Samtidigt försvinner vissa branscher medan andra branscher kommer till och ny kompetens efterfrågas. För att säkra möjligheten till kompetensförsörjning och omställning måste det vara möjligt för människor att utbilda sig, vidareutbilda sig och omkvalificera sig under hela livet. Regeringen satsar därför på ett kunskapslyft som innebär en stadigvarande investering i fler permanenta utbildningsplatser inom universitet och högskolor, teoretiska kurser inom komvux och praktiska kurser inom yrkesvux samt folkhögskolor. Fler människor får nu möjlighet till utbildning som leder till jobb.

Kunskapslyftet är centralt för regeringens jobbagenda och för att Sverige ska ha EU:s lägsta arbetslöshet år 2020. En kraftigt utbyggd vuxenutbildning ger fler möjlighet att fullfölja gymnasiet vilket många gånger är en förutsättning för att få jobb. Arbetslösheten bland människor utan gymnasieutbildning är nämligen mer än dubbelt så hög som bland människor med gymnasial eller högre utbildning. Fler platser på komvux ger fler vuxna möjlighet att fullfölja sin gymnasieutbildning och därmed få de kvalifikationer som krävs för att få jobb.

Fånga in dem som haft det svårt

Mer riktade investeringar som till exempel utbildningskontraktet ger unga möjligheten att läsa klart gymnasiet varvat med till exempel praktik. Kunskapslyftet innehåller även folkhögskolor som med sin speciella pedagogik kan fånga in dem som av olika anledningar haft svårt att klara skolan. Folkhögskolornas studiemotiverande och allmänna kurser ger unga, som kanske gått in och ur gymnasieskolan flera gånger, möjligheten att klara sin gymnasieutbildning.

Men kunskapslyftet ska förutom att ge personer utan gymnasieutbildning och arbetslösa möjligheter att omkvalificera sig, också erbjuda fler vägar för större grupper. Genom att satsa på vuxenutbildningen får även personer som redan har ett jobb eller en utbildning bättre möjligheter att kunna omskola sig till ett nytt yrke, vidareutbilda sig för bättre karriärmöjligheter och bilda sig för ökade möjligheter i samhället. På det sättet skapas möjligheter för människor att följa sina drömmar och jobbkedjan som startas gör att rätt kompetens finns på rätt plats.

Fattas rätt kompetens

För det finns jobb att få. Samtidigt som arbetslösheten i dag är hög ligger antalet lediga jobb på en historiskt hög nivå. Att var femte rekryteringsförsök trots det misslyckas på grund av brist på rätt kvalificerad arbetskraft, samtidigt som nästan 400 000 människor går utan arbete, är en ohållbar situation. Insatser för att matcha utbildningar mot arbetsmarknadens behov behövs och rekryteringsgapet måste slutas. Här är yrkeshögskolan ett mycket bra verktyg. Utbildningarna utformas tillsammans med arbetslivet och nio av tio har jobb ett år efter avslutad utbildning, ofta på den praktikplats som ingår i yrkeshögskolans utbildningar.

För den som direkt vill utbilda sig till ett yrke erbjuder även yrkesvux som nu utökas, nya möjligheter. Fler kan öka sin anställningsbarhet inom både välfärdsyrken och jobb inom näringslivet där det råder stor brist på arbetskraft idag och där det kommer att behövas ännu mer personal framöver.

Oppositionen bromsar

Tyvärr bromsade den borgerliga oppositionen, med stöd av SD, våra satsningar på kunskapslyftet i höstas. Satsningar på högskolor, folkhögskolor och komvux/yrkesvux återkommer vi med redan nu i vårbudgeten och så fort vi har möjlighet, från och med höstbudgeten, tar vi nya tag även med yrkeshögskolan.

I utformningen av kunskapslyftet, med syfte att ge människor jobb och arbetslivet efterfrågad arbetskraft, är det självklart för oss att vi för en tät dialog med arbetsmarknadens parter. Vi inledde därför samtal med såväl näringslivsrepresentanter som fackliga företrädare och Sveriges kommuner och landsting redan i höstas och dessa kommer att återupptas efter sommaren.

Regeringens politik syftar till att fler ska få jobb och framtidstro. Vi vill investera i människors kompetens för en föränderlig ekonomi och ett kunskapsintensivt samhälle. Genom vårbudgeten tar vi nu ett första steg till ett nytt kunskapslyft för Sverige.

Aida Hadzialic (S)

gymnasie- och kunskapslyfts-minister