En kulturtolk är i första hand en stödperson som ska underlätta kommunikationen, skriver Bodil Frey.
En kulturtolk är i första hand en stödperson som ska underlätta kommunikationen, skriver Bodil Frey. Bild: Privat

Kulturtolkar kan stärka föräldrarna mot våldet

Förslag på åtgärder mot det ökade ungdomsvåldet haglar. Men föräldrarnas roll nämns sällan eller aldrig. Det är hög tid att föräldrar i utsatta områden bjuds in att samarbeta mot gängkriminalitet, skriver Bodil Frey, Tidigt föräldrastöd.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

ANNONS
|

Artikelserie

Gängvåldet, 22/10, 27/10, 29/10.

Frågan om gängkriminaliteten är aktuell, och har uppmärksammats i en artikelserie i GP. Vad behövs för att lösa problemen? Polischefer som intervjuats i tidningen pekar på att fler poliser och strängare straff inte räcker till. Man talar om att satsningar på skolan och på förebyggande socialtjänst behövs. Även civilsamhället nämns ibland. Man säger också att det är viktigt att få stopp på nyrekryteringen, som ofta består av unga tonårskillar som lockas in i gängen.

Inkludera föräldrarna

En viktig pusselbit nämns nästan inte alls, varken av polischeferna eller av inrikesminister Mikael Damberg (S), som också intervjuades av GP. Den handlar om föräldrarna till barnen och ungdomarna som växer upp i utsatta förortsområden.

ANNONS

Varför ses inte de som en del av lösningen? Är det så att de enbart betraktas som en del av problemet? Det är helt fel synsätt i så fall. De allra flesta föräldrar i dessa områden vill göra allt de kan för att hindra sina barn att hamna snett i livet. Jag har träffat ensamstående somaliska mammor i Lövgärdet som är mycket oroliga eftersom de vet att deras barn, under skoltiden, kan komma i kontakt med äldre killar som står på torget och säljer droger. De känner sig maktlösa och skulle önska att få hjälp.

Det finns för lite kontakt och samarbete mellan samhällets institutioner och föräldrarna till de barn som kan vara i farozonen för att dras in i kriminella miljöer

Men det finns för lite kontakt och samarbete mellan samhällets institutioner och föräldrarna till de barn som kan vara i farozonen för att dras in i kriminella miljöer. Det kallas för utanförskapsområden, och ironiskt nog hålls föräldrarna, familjerna i områdena faktiskt utanför de insatser som samhället vill genomföra. De syns inte, de nämns inte, de välkomnas inte in i lokala samarbeten.

Men tillsammans, om man krokade arm, skulle mycket mer kunna uppnås i det förebyggande arbetet.

Ökad samverkan krävs

Att föräldrarna inte involveras i arbetet mot gängkriminalitet kanske delvis beror på att man inte vet hur det kan göras. Det finns ett kommunikationsgap mellan samhällets myndigheter och de nyanlända familjerna. Det finns för lite av kontakt och förståelse. Det finns för lite tillit. På båda sidor.

ANNONS

Det finns ett kommunikationsgap mellan samhällets myndigheter och de nyanlända familjerna

En stor andel av föräldrarna i utsatta områden är födda i andra länder, och för en del är språket ett hinder för kontakt. Ett annat problem är utbredda rykten om att socialtjänsten vill ta ifrån föräldrar deras barn, vilket leder till att man är rädd för att ta kontakt och inte får stöd i ett tidigt skede.

Kulturtolkar är lösningen

Mitt förslag är: ta hjälp av kulturtolkar för att överbrygga kommunikationsgapet. Jag har arbetat i många år med kulturtolkar som integrationshjälp till nyanlända föräldrar. Vi har sett att kulturtolkarna, som själva tidigare invandrat till Sverige, har en unik förmåga att hjälpa till med integration och skapa förtroende.

Vi har sett att kulturtolkarna, som själva tidigare invandrat till Sverige, har en unik förmåga att hjälpa till med integration och skapa förtroende

En kulturtolk är i första hand en stödperson som ska underlätta kommunikationen. Vi har många exempel på hur de kan hjälpa till att mobilisera föräldrar. Vi skapar möten på jämlik nivå, kulturtolkar som talar samma språk bygger först upp ett förtroende. För att sedan låta det förtroendet spilla över på resten av det svenska samhället. Vi bjuder in socialsekreterare, poliser, och andra myndighetspersoner till kurser, möten och frågestunder.

Resultatet blir föräldrar som stärks i sitt föräldraskap, som får ett ökat förtroende och som känner sig mer delaktiga i det demokratiska samhället.

Föräldrars inflytande över sina barn ska inte underskattas. De bör bjudas in att samarbeta i förebyggande åtgärder mot gängbrottsligheten. Då sänder vi samtidigt ett budskap till både föräldrarna och deras barn: vi ser er som fullvärdiga samarbetspartners på jämlik nivå. Om föräldrarna bjuds in att dra åt samma håll som socialtjänst, skola och polis kan mycket mer göras för att stoppa gängkriminaliteten.

ANNONS

Bodil Frey, verksamhetsledare i den ideella föreningen Tidigt föräldrastöd.

Föreningen driver bland annat projektet ”Starka mammor – en nyckel till integration” med stöd av Allmänna Arvsfonden. Mötesplatsen Kryddan i Lövgärdet Centrum drivs i samarbete med Stadsmissionen.

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS