Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer
Arbetslöshetsförsäkringen erbjuder i dag inte den trygghet i förändring som den skulle behöva göra. Det är svårt att över huvud taget få ersättning – eller full ersättning – för många som blir arbetslösa, skriver debattören. Bild: Jessica Gow/TT

Krisen visar att höjd a-kassa är nödvändig

Coronakrisen tvingar tusentals företag att skära ned. Det accentuerar behovet av en kraftig förstärkt trygghet för alla som förlorar jobbet. Nu behöver taket och ersättningsnivån i a-kassan höjas rejält, skriver Daniel Färm Tankesmedjan Tiden.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Den S-ledda regeringen har, tillsammans med samarbetspartierna, visat på stor handlingskraft, med omfattande stödinsatser för att företag ska kunna överleva Coronakrisen. Det är bra och nödvändigt. Men nu är det dags att göra motsvarande insats för vanligt folk, som riskerar att drabbas hårt om arbetslösheten ökar kraftigt. En central del av den svenska modellen för arbetsmarknaden är därför att arbetslöshetsförsäkringen (tillsammans med goda utbildnings- och omskolningsmöjligheter) fungerar som en studsmatta från det gamla till det nya. Tyvärr har försämringarna av a-kassan istället blivit en spikmatta för många som drabbas mycket hårt ekonomiskt när de blir av med jobbet.

Bland de lägsta i OECD

Dagens a-kassa har fortfarande inte rest sig från attackerna under den förra moderatledda regeringen. Andelen heltids- eller deltidsarbetslösa som över huvud taget får ersättning från a-kassa minskade från 64 procent 2007 till endast 37 procent 2017. Den genomsnittliga ersättningsnivån från arbetslöshetsförsäkringen är i dag så låg som 66 procent. Det är bland de lägsta i hela OECD, där Sverige hamnar på plats 31 av 39. Enligt en undersökning från Folksam anser sju av tio svenskar att ersättningen från a-kassan ger ganska eller mycket låg levnadsstandard för arbetslösa.

Arbetslöshetsförsäkringen erbjuder i dag inte den trygghet i förändring som den skulle behöva göra. Det är svårt att över huvud taget få ersättning – eller full ersättning – för många som blir arbetslösa. Det finns flera orsaker till att den svenska arbetslöshetsförsäkringen har urholkats på detta sätt:

Osäkra anställningsförhållanden

- Ramtiden som grund för beräkning. Ersättningen baseras på de senaste 12 månadernas arbete. För att få full ersättning måste en arbetslös enligt huvudregeln alltså ha arbetat heltid non-stop ett helt år innan. Med dagens allt mer fragmentiserade och uppdelade arbetsmarknad får det konsekvenser framför allt för de som har mer osäkra anställningsförhållanden.

- Karenstiden. Under de första sex dagarna får den arbetslöse ingen ersättning alls.

- Taket. Den högsta dagersättningen är 910 kr. Endast den som har haft en lön på under 25 000 kr får därför 80 procent i ersättning. Enligt SCB är det i princip bara kvinnor med kortare utbildning än nio års grundskola som har så låg medelinkomst. Den faktiska genomsnittliga ersättningsnivån är därför endast 66 procent.

- Frysta belopp. Vare sig grundbelopp eller högsta ersättning har räknats upp med löneökningarna. Det urholkar tanken att pensionerna ska vara inkomstrelaterade.

Tilltron har skadats

- Tilltron. Den politik som regeringen Reinfeldt drev ledde till kraftiga avgiftshöjningar och att många LO-medlemmar lämnade a-kassan. De står nu därför står utan möjlighet att få det viktiga inkomstskydd som den erbjuder. Tilltron till arbetslöshetsförsäkringen har skadats.

Dessa försämringar har många av fackförbundens medlemmar fått lida hårt för. Samtidigt har den rikaste hundradelen i Sverige ökat sina inkomster från aktieutdelningar med 517 procent, från reala kapitalvinster med 1 585 procent och från finansiella kapitalvinster med 366 procent.

Nu är det hög tid att stärka inkomsttryggheten för vanliga svenska löntagare:

- Höj ersättningsnivåerna och taken stegvis, så att 80 procent av löntagarna på sikt faktiskt får ut 80 procent i ersättning.

- Trappa av avtrappningen – med målet att arbetslösa ska ha samma ersättning under hela arbetslösheten.

- Öka utbildnings- och andra stödinsatser ju längre en arbetslöshet pågår. Men ge också stöd direkt från dag ett.

Återinför avdragsrätten

- Halvera karenstiden. Den som har blivit arbetslös har ofta inte råd med så stora inkomstbortfall som sex dagars karenstid innebär.

- Sänk ramtiden, så att ersättningen beräknas på inkomsterna under de senaste sex månaderna.

- Återinför avdragsrätten för medlemsavgiften till a-kassan (och till fackföreningen).

Coronakrisen visar att den brytningstid som vi är mitt uppe i ibland blir oförutsägbar. Men en sak är säker: behovet av trygghet i förändring blir allt större. Därför måste a-kassan återupprättas som en trygghets- och omställningsförsäkring värd namnet. Det kommer att kosta. Men de riktigt rika har råd att betala mer. För nu behöver vanliga löntagare en ökad ekonomisk trygghet.

Daniel Färm, chef Tankesmedjan Tiden