Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Jan Björklund (L) partiledare Liberalerna, Christer Nylander (L), Liberalernas skolpolitiske talesperson, Helene Odenjung (L), oppositionsråd i Göteborg.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Krisen i skolan knappast Jan Björklunds fel

Krisen i skolan och kunskapstappet har sitt ursprung i reformer som genomfördes för flera decennier sedan. Man är fel ute om allt skylls på Jan Björklund (L), skriver Christer Nylander (L) och Helene Odenjung (L).

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Replik

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Skolkrisen, 20/9

Författarna till debattboken Björklund-effekten – Svartmålningen som blev sann hävdar att krisen i skolan började i och med att Alliansen tog plats i regeringen 2006. De menar att om det fria skolvalet begränsas, men troligen helt avskaffas, om friskolornas vinst förbjuds och om inte lärarlegitimationen införts skulle vi inte ha någon skolkris. Det är en mycket märklig slutsats som saknar faktastöd och rimlighet.

Krisen i skolan och kunskapstappet började långt tidigare än 2006. De dåliga skolresultaten har sitt ursprung i reformer som genomfördes för flera decennier sedan. Det kan utläsas i internationella undersökningar och det bekräftas av Inger Enkvist, professor emerita, i sin bok Svenska skolreformer 1962–1985 och personerna bakom dem. I boken konstaterar hon till exempel att svenska skolmyndigheter sedan 1962 har framhävt sociala mål för skolan framför kunskap och att skolan ska vara ”likvärdig”, inte att den ska ge varje elev bästa möjliga kunskaper.

Ett olyckligt steg

Kommunaliseringen, som genomdrevs av den socialdemokratiska regeringen på tidigt 1990-tal var ytterligare ett olyckligt steg. Skolkommissionen, med den nya gymnasieministern Anna Ekström som ordförande, slog i våras fast att kommunaliseringen är en avgörande orsak till dagens problem i skolan och de fallande kunskapsresultaten.

I de stora socialdemokratiska lärarutbildningsreformerna 1985 och 2001 kom ämneskunskaper att nedprioriterats. Det var ingen slump. Det finns en stark tro hos de rödgröna och hos det pedagogiska etablissemanget att ämneskunskaper är mindre viktigt i skolan. Det centrala har varit att eleverna ska lära sig att ta eget ansvar och att själva lära sig att hitta kunskaper. Detta synsätt har varit förödande.

Liberalerna ledde under tiden i utbildningsdepartementet 2006–2014 en total omläggning av svensk skola. Bland alla reformer finns en ny läroplan med nya kursplaner med tydliga och tidiga mål, fler och tidigare nationella prov, skriftliga omdömen, betyg från årskurs 6 och ny betygsskala med fler steg. Elevers rätt till särskilt stöd stärktes och speciallärare, som under tidigare socialdemokratiska utbildningsministrar ansågs stigmatisera eleverna, utbildas återigen.

Duktiga lärare avgörande

Duktiga lärare är den avgörande faktorn för att höja resultaten i skolan. Läraryrkets status har dessvärre sjunkit under lång tid, bland annat för att kommunerna inte värdesatt de utbildade lärarnas kompetens. Av det skälet genomfördes ett omfattande reformarbete för att höja lärarnas status.

Ett system med lärarlegitimation infördes, lärarlönerna höjdes rejält, förstelärarna inrättades, flera fortbildningsinsatser introducerades såsom lärarlyftet och mattelyftet för att göra läraryrket attraktivt. Därutöver startades en ny lärarutbildning. Reformerna har gett resultat. Den nya lärarutbildningen som introducerades 2011 har inneburit att antalet studenter som har sökt till lärarhögskolan har ökat varje år sedan utbildningen startade.

De rödgröna må ha varit kritiska till Liberalernas skolreformer när de infördes, men när den nuvarande regeringen beskriver framtida strategiska reformer för att förbättra kunskaperna i skolan är det bland annat Alliansens förstelärarreform och legitimationsreformen av lärare de nämner. Den nuvarande regeringen har ännu inte presenterat några förändringar av de reformer som Liberalerna genomförde.

Vore mycket olyckligt

Däremot har Utbildningsminister Gustav Fridolin uttalat sig om att det behövs färre nationella prov och att möjligheten för skolor som styrs med elevmajoritet borde återinföras. Det vore mycket olyckligt. Kunskap måste vara skolans huvuduppdrag. Under lång tid präglades svensk skola av en rädsla för att mäta elevers kunskaper med sjunkande resultat som följd. En pedagogisk forskning ifrågasatte skolans fokus på kunskap. En politik fördes som successivt nedvärderade såväl skolan som läraryrket. Det är inte konstigt att dessa decennier av nedmontering får effekt. Vi ser det tydligast när Sverige faller i internationella undersökningar. Det är allvarligt. Därför måste de kunskapsinriktade reformer som genomfördes under Liberal ledning följas av fler. Vi gjorde mycket för att vända utvecklingen rätt. Men mer behövs!

Christer Nylander (L)

Liberalernas skolpolitiske talesperson

Helene Odenjung (L)

oppositionsråd i Göteborg