Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Kreativitet i skolan nyckel till en bättre framtid

Träning i kreativitet måste bli en obligatorisk del i undervisningen på alla nivåer från grundskola till universitet. I annat fall slösas den mesta kunskapen bort, eftersom den inte kan användas effektivt, skriver professor Per-Olof Nilsson.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Per-Olof Nilsson

professor i tillämpad informationsteknologi vid Chalmers tekniska högskola

När rymdfarare för första gången såg jordklotet på avstånd uppstod en kognitiv förändring i deras medvetande, ”översiktseffekten”, som gav betraktarna en ny insikt om människans situation. The Overview Institute bildades i USA, för att bättre förstå tillståndet i den tunna, sköra atmosfär vi alla lever i.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Om man studerar statistik (HDI-index, FN) kan man tro att mänskligheten får det allt bättre. Sådana data är dock inte så relevanta eftersom de utgör medelvärden. Om vi i stället differentierar i rum och tid framgår en helt annan bild. Krig, terrorism, miljöförstöring, sjukdomar och mycket annat är nu stora globala problem för mänskligheten. Många av dessa är kaotiska – en liten störning kan få systemen att löpa amok. Andra fenomen, som klimatkrisen, har så tröga förlopp att de är svåra att få stopp på. Andra mänskliga problem finner man på gruppnivå, som utveckling i skolväsendet, på företag, med mera. På individnivå önskar vi alla framgång genom att ha ett hälsosamt liv, ha goda relationer, få en god utbildning, lyckas på jobbet.

Teknologisk singularitet

Kanske är det största hotet den teknologiska singulariteten som beräknats till 2045. Denna är en tidpunkt karaktäriserad av teknologiska framsteg utan motstycke, delvis orsakade genom maskiners förmåga att förbättra sig själva genom artificiell intelligens. Detta scenario diskuterade vi ingående på Svenska Mässan i Göteborg den 4 dec 2015 med 1 500 deltagare inklusive ett antal nobelpristagare.

Problemet med den framtida utvecklingen är enligt Ray Kurzweil att den går fortare och fortare (exponentiellt) och att det därför inte, som förr, är möjligt att tackla problem när de uppstår. Även om vi är skeptiska till om singulariteten verkligen inträffar kan vi vara säkra på att det kan bli allvarliga konsekvenser av den nu galopperande artificiella intelligensen.

Måste förändras i grunden

Finns det då några generella verktyg för att bättre bemöta de problem som väntar våra barn och barnbarn? Ja, det finns det faktiskt, men vi utnyttjar dem inte. Hjärnan har aldrig ställts inför en sådan snabb dramatisk förändring av sin omgivning som skett under de senaste 100 åren. Den är därför inte anpassad till dagens situation. För att möta de utmaningar som nu väntar oss, måste skolan och arbetslivet i grunden förändras. Det gäller särskilt att bli medveten om och utveckla hur vi tänker (metakognition).

De senaste decenniernas forskning på hjärnan har gett redskap för oss alla att förändra vårt tänkande och agerande. Man kan till exempel fråga sig om en ökad kunskap skulle kunna bidra till bättre problemlösningar. Det är sant att god kunskap är nödvändig i sammanhanget, men den utgör långt ifrån ett tillräckligt verktyg. Vi måste ju kunna använda kunskapen, annars är den värdelös. Det visar sig att vi i våra nuvarande kulturer är förvånansvärt dåliga på att göra detta. Man kan då fråga sig om personer med högt IQ borde engageras. Intelligens inkluderar dock inte känslor, empati och interpersonell kompetens. Vidare säger intelligens inte hur vi planerar, utvärderar kritisk evidens och bedömer risker och sannolikheter. Det är väl etablerat att beslut inte fattas med rationellt tänkande utan är till allra största grad baserade på känslor.

Nyckeln heter kreativitet, vilket är förmågan att skapa nya användbara idéer och hitta nya vägar att lösa problem. Edward de Bono, en brittisk läkare, författare och erkänd expert på kreativitet, skriver i sin bok Serious creativity : ”Det råder inget tvivel om att kreativitet är mänsklighetens viktigaste resurs. Utan kreativitet blir det ingen utveckling och vi skulle för alltid repetera samma mönster.” Det är helt vitalt att förstå att det här är så kallad ”seriös kreativitet” som åsyftas, det vill säga kreativitet baserad på accepterade forskningsresultat och beprövad erfarenhet.

Hjärnan plastisk omformbar

Det står sedan några decennier helt klart att hjärnan är plastisk (omformbar) under hela livet och att alla människor därför kan utveckla sitt kreativa tänkande avsevärt. Den seriösa kreativiteten är en färdighet (till exempel lateralt tänkande), som kan läras som vilket annat ämne som helst, till exempel matematik eller språk. Jag har i mitt laboratorium på Chalmers under 20 år framgångsrikt applicerat sådana metoder på över 100 000 personer, huvudsakligen barn och ungdom.

Förutom dessa konkreta övningar kan förutsättningar för en ökad kreativitet förbättras genom vissa förhållningssätt, som minskning av hämning, nedbrytning av vanor, lekfullhet, nyfikenhet, inre motivation, insikt om känslor med mera.

Om kreativitet är mänsklighetens viktigaste resurs borde väl undervisning i detta ämne vara en av skolans och samhällets allra viktigaste uppgifter! Träning i generell seriös kreativitet måste bli en obligatorisk del i undervisningen på alla nivåer från grundskola till universitet. I annat fall slösas den mesta kunskapen bort, eftersom den inte kan användas effektivt.

Professionell träning funkar

I syfte att utveckla ovanstående program på en vetenskaplig basis har jag initierat Forum för tillämpad neurovetenskap (neuroforum.se). Navet i forumet är sammansatt av akademiska specialister på hjärnan, pedagogik, psykologi, känslor, ledarskap med mera. Vi är övertygade om att man med professionell träning av hjärnan i skolan kan utveckla den seriösa kreativa förmågan hos befolkningen så att vi bättre kan möta de utmaningar som det framtida samhället kommer att ställa på oss.

För detta genomförande behövs dock ett paradigmskifte. Svårigheterna i projektet ligger inte på vetenskaplig nivå utan på tradition, okunskap, revirtänkande ... Välkommen att ta del i omvandlingen av skolans och samhällets omdaning för våra kommande generationers bättre liv!

Per-Olof Nilsson

professor i tillämpad informationsteknologi vid Chalmers tekniska högskola