Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
Antalet som anmäler sig sjuka på grund av psykisk ohälsa har femdubblats enligt analyser från Previa. Framförallt är det kvinnor som drabbats. Bara under perioden maj till september 2020 uppger Previa att antalet frånvarodagar än fördubblats och allt fler söker psykologiskt stöd, skriver debattörerna. Bild: Stina Stjernkvist/TT

Kraftfulla satsningar på psykiatrin krävs om vi ska undvika en katastrof

I dag är Världsdagen för psykisk hälsa. Pandemin har slagit hårt mot redan utsatta människor och sjukanmälningarna för psykisk ohälsa har femdubblats. Ny forskning från FHM visar också att de som sjukskrivs löper åtta gånger högre risk för självmord. Nu behövs det en kraftfull ekonomisk satsning för att hindra ytterligare en katastrof, skriver Rickard Bracken och Liria Ortiz, Suicide Zero.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

De sociala och ekonomiska konsekvenserna av pandemin har resulterat i en vårdskuld som nu måste betalas av. Trots detta ökar inte resurserna och de bedöms inte heller öka på lång sikt.

På Världsdagen för psykisk hälsa uppmärksammar WHO behovet av att samhället satsar på den psykiska hälsan. De samhällsekonomiska konsekvenserna av covid-19 i form av ekonomisk osäkerhet, ökad arbetslöshet och isolering riskerar att kraftigt öka den psykiska ohälsan i Sverige, vilket flera organisationer pekat på under de senaste månaderna.

Sjukanmälningarna har femdubblats

Antalet som anmäler sig sjuka på grund av psykisk ohälsa har femdubblats enligt analyser från Previa. Framförallt är det kvinnor som drabbats. Bara under perioden maj till september 2020 uppger Previa att antalet frånvarodagar än fördubblats och allt fler söker psykologiskt stöd.

Samtidigt visar nyligen publicerad forskning från Folkhälsomyndigheten att människor som blivit sjukskrivna löper åtta gånger högre risk för självmord. Vid arbetslöshet ökar risken trefaldigt. Den ökade självmordsrisken är enligt Folkhälsomyndigheten intimt förknippad med den ekonomiska stress som sjukskrivning och förtidspension innebär. Erfarenhet från tidigare kriser visar också att antalet självmord riskerar att stiga då fler plötsligt drabbas av livsomställningar som arbetslöshet, varsel, isolering och förlust av närstående – samtliga allvarliga riskfaktorer för självmord.

Illa rustade

Trots en politisk vilja med många olika satsningar för att öka tillgången till vård och behandling för människor som kämpar med sin psykiska hälsa eller självmordstankar, verkar landets regioner stå illa rustade att möta en ökad efterfrågan inom den psykiatriska vården.

I en enkät som Suicide Zero skickat ut till chefer inom den svenska psykiatrin uppger två av tre chefer att vårdskulden som uppstått på grund av Coronapandemin drabbar psykiatrins patienter på ett negativt sätt. Hälften uppger att pandemin har inneburit ett ökat behov av stöd hos patienter inom psykiatrin. Drygt sju av tio av de tillfrågade cheferna uppger att fler människor kommer att vara i behov av psykiatrisk vård och kommunala stödinsatser som en konsekvens av krisen.

Vi behöver som aldrig förr vara beredda att investera i vår välfärd för att säkra god vård till grupper i samhället som redan innan krisen haft en utsatt situation

Trots det och trots pågående statliga satsningar uppger endast en av de tillfrågade psykiatricheferna att resurserna till psykiatrin har ökat som en följd av krisen. Denna ögonblicksbild ligger väl i linje med Sveriges Kommuner och Regioner som i somras uppmärksammade att den upparbetade vårdskulden drabbar beroendevården då planerade avgiftningar och abstinensbehandlingar skjuts fram då man fått signaler om att förebyggande aktiviteter som socialtjänsten står för har glesats ut.  Förväntningarna på kommande satsningar är dessutom lågt ställda. Färre än var tredje chef tror att Coronapandemin kommer att innebära att resurserna stärks långsiktigt.

Investera förebyggande

Vi står således inför stora utmaningar och det finns goda skäl från politiskt ansvariga att hörsamma uppmaningen från Världshälsoorganisationen (WHO) att investera i förebyggande och direkta insatser för att stödja människor som far illa i krisen. Vi behöver som aldrig förr vara beredda att investera i vår välfärd för att säkra god vård till grupper i samhället som redan innan krisen haft en utsatt situation. Idag gör den ideella sektorn stora samhällsinsatser genom att möta människor i kris och ge medmänskligt stöd. Det är såklart av avgörande betydelse att kommuner och regioner inte backar i sina åtaganden och att man därutöver satsar på att stärka sina insatser som ett svar på de exceptionella utmaningar vi har framför oss.

Med Världshälsoorganisationens varningar för covid-19 och dess konsekvenser för den psykiska ohälsan och ökade självmordstal skickar vi därför en uppmaning till landets ledande politiker. Investera i psykiatrin, stärk socialtjänsten och ta lärdom av det svenska brandförsvaret:

– Arbeta förebyggande

– Identifiera varningssignaler tidigt

– Erbjud skyndsam och adekvat hjälp

– Följ upp och utvärdera hjälpen.

Vi måste agera nu och investera i den psykiska hälsan. Vi måste rädda liv.

Rickard Bracken, generalsekreterare Suicide Zero

Liria Ortiz, psykolog och medlem i Suicide Zeros expertråd