Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Sänkt normalarbetstid leder till välfärdsvinster i form av förbättrad folkhälsa, minskade sjukskrivningar och lägre arbetslöshet inom vissa sektorer där fler delar på jobben, skriver debattörerna.  Bild: Henrik Montgomery/TT, Fredrik Sandberg/TT
Sänkt normalarbetstid leder till välfärdsvinster i form av förbättrad folkhälsa, minskade sjukskrivningar och lägre arbetslöshet inom vissa sektorer där fler delar på jobben, skriver debattörerna. Bild: Henrik Montgomery/TT, Fredrik Sandberg/TT

Kortare arbetstid – en vinstlott för klimatet

Less is more. Det kanske låter paradoxalt, men när det kommer till arbetstid kontra fritid så är det självklart: ju mindre tid vi jobbar desto mer tid får vi till våra egna liv. Att jobba mindre, stressa mindre och konsumera mindre innebär en bättre förutsättning för social och ekologisk hållbarhet, skriver bland andra Rebecka Le Moine (MP).

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

“Vi borde arbeta för att leva, inte leva för att arbeta”, konstaterade parlamentsledamoten John McDonnell i ett tal till det brittiska Labourpartiet under deras kongress i september. Det kan tyckas som ett självklart mål, men i Sverige klassas debatten fortfarande som radikal. Mer tid till vänner, familj och älskade, samt mer tid till våra fritidsaktiviteter är något många skulle må bra av. Inte minst då stressrelaterad ohälsa är den främsta sjukskrivningsorsaken i dag.

De sociala fördelarna av kortare arbetstid är välkända och högst relevanta i tider av stress och utbrändhet, men även demokratiska och ekonomiska vinningar kan göras

Det har även visats av flertalet opinionsundersökningar där svenskar uttryckt att de föredrar mer fritid framför högre lön. En kortare arbetsvecka kan erbjuda just det, mer fritid – fri tid för individen att spendera meningsfullt utifrån egna intressen. De sociala fördelarna av kortare arbetstid är välkända och högst relevanta i tider av stress och utbrändhet, men även demokratiska och ekonomiska vinningar kan göras. Sänkt normalarbetstid leder till välfärdsvinster i form av förbättrad folkhälsa, minskade sjukskrivningar och lägre arbetslöshet inom vissa sektorer där fler delar på jobben.

Fler människor skulle även kunna få tid över att engagera sig i samhället och i politiska processer vilket stärker demokratin.

Inte bara sociala fördelar

Förutom att detta är en reform som stärker välmående, visar forskningen på tydliga miljövinster. En kortare arbetstid bryter helt enkelt den onda och hittills ständigt upptrissade cirkeln mellan produktion och konsumtion på ett enkelt sätt. I stället för att växla ut ökad produktivitet till högre lön och överkonsumtion, behöver vi nu växla det till mer tid och frigjord energi som kan läggas på annat. En studie från 2012 baserad på data från 29 OECD-länder mellan 1970 och 2007 visade att en minskning av arbetstiden med tio procent kan leda till en minskning av vårt ekologiska fotavtryck med 12,1 procent och vårt koldioxidfotavtryck med 14,6 procent. Detta är en enorm miljövinst till ett lågt pris, och flera studier stödjer detta.

I stället för att växla ut ökad produktivitet till högre lön och överkonsumtion, behöver vi nu växla det till mer tid och frigjord energi som kan läggas på annat

Ett annat exempel kommer från USA där forskare konstaterat att amerikaner har 16 procent längre årsarbetstid än västeuropéer och att detta utgör huvudorsaken till att såväl BNP per capita som utsläpp av växthusgaser är betydligt högre i USA. Hade USA reducerat arbetstiden till västeuropeisk nivå skulle man kunna infria Kyotomålen.

Vad skulle hända med tillväxten, om vi kortade arbetstiden? Faktum är att Sverige nått den punkt där fortsatt tillväxt ter sig överflödig. Vi har nått den punkt som socialliberalen John Stuart Mill talade om redan 1848. Mill hävdade att när kampen för överlevnad upphört så är ökad produktion enbart ett mål för mindre utvecklade länder, medan de mer utvecklade behöver drivas av strävan mot jämnare fördelning. Mills förhållningssätt har till följd av klimatkrisen och kollapsen i våra livsuppehållande system blivit brådskande, tillväxten behöver bromsas om vi vill undvika ekologisk och humanitär katastrof.

Förändring nödvändigt

Idén att ekonomin bör växa tre procent per år, skulle innebära att den är elva gånger så stor i början av nästa sekel. Det är inte möjligt utan att förvärra våra miljökatastrofer. De som insisterar på att grön tillväxt är möjligt väljer att prata om frikoppling, “decoupling”, men det existerar inga empiriska bevis för att absolut frikoppling är möjligt. Det förblir en tanke som enbart existerar i de ekonomiska teoretiska modellerna, men som inte kan förverkligas, med tanke på att vi bara har en planet.

Minskad tillväxt är inte samma sak som minskad utveckling

All ekonomisk utveckling måste ske inom planetens gränser och därför behöver vi andra mått på vad som är god utveckling än traditionell BNP-tillväxt. Genom nya mått på välfärd kan vi undvika dessa typer av dystra scenarion och bygga en ekonomi som gör sig fri från beroendet av ständig tillväxt. Endast så skapar vi förutsättningar att nå klimat- och miljömålen och en tillvaro där människor verkligen mår bra. Minskad tillväxt är inte samma sak som minskad utveckling.

Det ter sig orimligt i dessa kritiska tider, med risk för klimatkollaps och förlust av ekosystem, att låta jakten på tillväxt och en fix idé om 40 timmars veckor stå i vägen för ekologisk och social hållbarhet. Vi behöver plocka de lågt hängande frukterna snarast. Kortare arbetstid är en sådan!

Rebecka Le Moine (MP), riksdagsledamot

Leila Ali Elmi (MP), riksdagsledamot

Anna Sibinska (MP), riksdagsledamot