Psykisk ohälsa psykvård psykiska sjukdomar sjukdom psykiatri väntrummet på psykakuten Sahlgrenska vit hand handavtryck
Psykisk ohälsa psykvård psykiska sjukdomar sjukdom psykiatri väntrummet på psykakuten Sahlgrenska vit hand handavtryck Bild: Lisa Thanner

Konsten att sopa psykisk ohälsa under mattan

Ungas psykiska ohälsa måste tas på större allvar. Det räcker inte med goda råd som "ryck upp dig" eller skicka oss till ett besök hos skolkuratorn, skriver Jenny Korander.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

ANNONS
|

“Jag vet att du har varit borta mycket nu och du ligger back, jag bryr mig inte om varför du varit borta men du måste komma igång med skolan igen.”

Detta säger min mentor till mig när jag en onsdag i mars kommer till skolan efter en månad av kaos. Jag har över 35 procent frånvaro sedan vårterminens start i januari och jag ligger back flera prov och uppgifter som aldrig lämnats in. Man kan helt enkelt förklara det som att jag kort och gott mår skit. Både av psykisk ohälsa men också allt värre av stressen som skolan lägger på min rygg som tunga stenar.

ANNONS

Mina mentorer har talat om för min vän att de vill prata med mig och starta igång skolan igen, men när jag går till lärarrummet där en av dem sitter blir det inte som jag tänkt mig. Han säger bara att jag ska skärpa till mig så jag kan komma ikapp och att han struntar i varför jag inte är här.

Som 19-åring på ett gymnasium med hög arbetsmoral och strikta lärare är det inte konstigt att man blir stressad.

Som 19-åring på ett gymnasium med hög arbetsmoral och strikta lärare är det inte konstigt att man blir stressad. I december 2017 skrev socialstyrelsen ett pressmeddelande som förklarade att den psykiska ohälsan hos barn och unga i åldrarna 10-17 år har ökat med över 100 procent på bara tio år. För unga vuxna i åldrarna 18-24 år låg ökningen omkring 70 procent. Dessa siffror visar tydligt på en ökning av den psykiska ohälsan mellan år 2006-2016 och är en tuff situation för Sveriges unga.

Det jag tycker är viktigt att nämna är att det i många fall inte tas på allvar. En elev med hög frånvaro i gymnasiet kan råka illa ut och i vissa fall går det så långt att hen förlorar gymnasieexamen för att ha dragit på sig för många F.

I stället för att ta reda på orsakerna till frånvaron tror många vuxna, i alla fall i min närhet, att det beror på lathet eller att ambitionerna ligger på någonting annat.

I stället för att ta reda på orsakerna till frånvaron tror många vuxna, i alla fall i min närhet, att det beror på lathet eller att ambitionerna ligger på någonting annat. Jag vet vad vuxna tänker om mig när jag presterar dåligt på prov, lämnar in uppgifter sent eller inte ens kommer till skolan. Men deras förutfattade meningar är fel. Jag är inte lat. Jag hatar inte skolan, jag gillade faktiskt skolan när jag gick i högstadiet och att lämna in sent eller inte gå dit fick mig bara att må dåligt.

ANNONS

Jag är inte hemma för att sova eller chilla och kolla serier på Netflix. Jag är hemma för att varenda cell i min kropp skriker att jag inte kan, vill eller orkar vara kring människor. Jag klarar inte av att fokusera på läraren och jag känner mig obekväm så fort det är fler än tre personer omkring mig. Att skolka eller att vara mentalt instabil. Det är skillnad.

Jag har under mina snart tre år på gymnasiet lidit av psykisk ohälsa och den enda hjälpen jag fått är råd av min mentor att söka upp skolkuratorn.

Problemet jag vill diskutera är hur vuxna ställer sig till ungas psykiska ohälsa och hur det i många fall bortförklaras som “en fas”. Det kan absolut vara en fas av ångest eller depression eller till och med stress, men det är fortfarande viktigt att tala om och hjälpa till. Oavsett om denna fas endast är under en vecka eller månads tid kan man inte förminska den.

Jag har under mina snart tre år på gymnasiet lidit av psykisk ohälsa och den enda hjälpen jag fått är råd av min mentor att söka upp skolkuratorn vars uppgift är att strukturera upp skolarbete.

Det vi behöver är stöd, en hjälpande hand, förlåtelse för sena inlämningar och överseende. Inte sura miner och dryga kommentarer.

Att skapa en studieplan är ett tips jag fått så många gånger att jag inte kan hålla räkningen längre. Det är ett jättebra tips för de som behöver bestämda tider och dagar att plugga på men för min del är det en riktigt dålig idé.

ANNONS

Det vi behöver är stöd, en hjälpande hand, förlåtelse för sena inlämningar och överseende. Inte sura miner, dryga kommentarer om slarvighet eller nedlåtande ton kring frånvaro. Vi behöver ett skyddsnät så att vi inte känner oss i vägen. Vi behöver en handlingsplan som lärarna kan gå efter och anpassa efter varje person. Om ungas hälsa är viktig är det god tid att ta lite ansvar nu.

Jenny Korander

studerande

ANNONS