Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Försvarstalen för Linnéa Claesons påstådda lögner är oroväckande. GP:s krönikör Marcus Berggren är en av dem som har uttalat sig i frågan, skriver Elaine Eksvärd Paul Ronge. Bild: Pressbilder, Björn Larsson Rosvall/TT
Försvarstalen för Linnéa Claesons påstådda lögner är oroväckande. GP:s krönikör Marcus Berggren är en av dem som har uttalat sig i frågan, skriver Elaine Eksvärd Paul Ronge. Bild: Pressbilder, Björn Larsson Rosvall/TT

Konsten att hålla ett försvarstal för lögnen

Det verkar inte som att folk förstår skadan i att ljuga om det som är sanning och verklighet för sexualbrottsoffer. Om en publik person skulle ljuga om sina erfarenheter av sexualbrott gynnar det varken feminism eller brottsoffer – det skadar dem, skriver Elaine Eksvärd, retoriker och överlevare av sexuella övergrepp, och Paul Ronge, krishanterare och medierådgivare.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Vi behöver inte prata om det specifika fallet Linnéa Claeson. Däremot kan vi prata om försvarstalen som säger att det inte är hela världen att skarva om sexualbrott. Man får ”ljuga lite” och ”hon har gjort så mycket för feminism och barn så hon är förlåten”. Det verkar inte som att folk förstår skadan i att ljuga om det som är sanning och verklighet för åtta av tio kvinnor och ett av fem barn i Sverige – offer för sexualbrott. I brist på fysiska bevis är trovärdighet det enda de står på.

Du kan inte lyfta brottsoffer samtidigt som du pulveriserar deras trovärdighet genom att själv vara en lögnare av rang.

Om en publik person skulle ljuga om sina erfarenheter av sexualbrott gynnar det varken feminism eller brottsoffer – det skadar dem. Det är varken en liten, eller ens en vit lögn. Det är en allvarlig lögn. Skulle anklagelserna om dessa fabricerade sexualbrott, stämma så har vi en frontfigur som har mycket att förklara. För du kan inte lyfta brottsoffer samtidigt som du pulveriserar deras trovärdighet genom att själv vara en lögnare av rang.

Försvarstal väcker oro

Försvarstalen är oroväckande. Kritiserar ett läger Linnéa för att tumma på sanningen kommer det andra som antingen förringar lögnens allvar, eller attackerar kritikerna med ord som ”patriarkat” eller ”vit kränkt man”.

Tänk om vi bara stod för vikten av sanning och betonade allvaret av lögnen i kontexten sexualbrott?

Hur skulle det vara om vi avsade oss epitet som ”pk-feminism” eller ”vita kränkta män”. Tänk om vi bara stod för vikten av sanning och betonade allvaret av lögnen i kontexten sexualbrott?

När den feministiska journalisten Emilie Roslund skrivit en kritisk artikel i GP den 15 november, med Claesons påstådda lögner, under rubriken ”Med offerskapet som inkomstkälla”, går det inte längre att slentrianmässigt skylla på ”det elaka patriarkatet”.

Då blir nästa försvarslinje att ”alla ljuger”.

Så här skriver författaren Caroline Ringskog Ferrada-Noli i sin blogg på Nöjesguiden:

”Allt som är producerat är fabricerat. Att Linnéa 'ljuger' är ju bara talangen storytelling. Schulman ljuger oxå. Guillou. Skugge. Jag ljuger. Alla som skriver fiktion ljuger. Alla som skriver krönikor ljuger. Min åsikt om Linnéa C är samma åsikt som jag har om Isabella Löwengrip och Caroline Calloway. Hatten av gummor. Ni är begåvade. Ni har ordets makt. Ni kommer nå era mål en dag.”

GP:s krönikör Marcus Berggren fyller på; ”Visst: hon kanske hustlar och skarvar men, I got news for you: det har vi killar gjort sedan urminnes tider.”

Allvarliga lögner

Okej, så blev då Donald Trumps ”fake news” omfamnat och adopterat av människor som vill räkna sig till svensk kulturvänster – och plötsligt finns ingen sanning. Bara ”begåvade” och storskarvande berättare. Så snurrig har världen blivit.

Men när det handlar om lögner om till exempel sexualbrott blir det allvar

Det finns nödlögner och så kallade vita lögner. Det är inte så mycket att bråka om. Men när det handlar om lögner om till exempel sexualbrott blir det allvar. Lögner för att förgylla sitt varumärke eller helt enkelt tjäna grova pengar har ofta straffat sig hårt historiskt. Från Refaat el Sayeds doktorshatt till en politikers Toblerone och uppblåsta siffror från stora influencers. Uppgång går före fall och den röda tråden i lögnens tema är ett silkessnöre.

Även om moral och etik inte spelar någon roll för vissa, borde rena självbevarelsedriften få dagens influencers och publika personer att avstå från att boosta sin karriär med grovt skarvade sanningar.

Elaine Eksvärd, retoriker och överlevare av sexuella övergrepp

Paul Ronge, krishanterare och medierådgivare