Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Tusentals personer har gått miste om en yrkesutbildning och chansen att få sitt drömjobb på grund av kommunernas oförmåga att starta relevanta utbildningar som direkt skulle leda till arbete i näringslivet, skriver Fredric Skälstad och Christer Hammar, Almega.

Kommunerna struntar i näringslivets kompetensbehov

Trots mycket stora behov av yrkeskompetens inom näringslivet och omfattande statliga anslag till yrkesutbildningar har kommunerna de senaste åren återlämnat mångmiljonbelopp som de inte kunnat använda. Det är uppenbart att kommunerna inte kan hantera Yrkesvux och nu krävs ett nytänkande, skriver Almega.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Sju av tio företag upplever att det är svårt att rekrytera nya medarbetare. Särskilt besvärligt är det att hitta personer med yrkeskompetens. På bara några år har näringslivet gått från kompetensbrist till en ren kompetenskris. Detta går ut över företagens konkurrenskraft. I förlängningen drabbas vårt lands tillväxt och välstånd.

Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Liberalerna och Centerpartiet har kommit överens om nya satsningar på Kunskapslyftet. Det innebär en utbyggnad av yrkesutbildningen på gymnasial nivå inom den yrkesinriktade vuxenutbildningen (yrkesvux) och yrkesutbildningen på eftergymnasial nivå inom Yrkeshögskolan.

Med tanke på behoven i näringslivet är det en lovvärd ambition. Men det räcker inte med att regeringen avsätter pengar i budgeten. Resurserna måste också leda till att fler platser skapas i verkligheten.

För Yrkeshögskolans del finns inget att oroa sig över. I princip hela utbildningsanslaget används för platser inom utbildningar som efterfrågas av näringslivet. Nio av tio som examineras har dessutom ett jobb inom ett år.

Klarar inte förvalta satsningarna

Vi är däremot bekymrade över att kommunerna inte förmår förvalta satsningarna på yrkesvux. 2018 gav de tillbaka nästan var fjärde krona (23 procent) som regeringen hade avsatt för dessa utbildningar. Det handlar om sammanlagt dryg 430 miljoner kronor. Även 2017 återlämnade kommunerna en stor del av statsbidraget – närmare en kvarts miljard kronor.

Sammantaget har alltså över 650 miljoner kronor återlämnats till statskassan under två år. Detta trots enorma behov i näringslivet, bland arbetslösa och nyanlända. Tusentals personer har gått miste om en yrkesutbildning och chansen att få sitt drömjobb.

Sammantaget har alltså över 650 miljoner kronor återlämnats till statskassan under två år. Detta trots enorma behov i näringslivet, bland arbetslösa och nyanlända.

En vanlig förklaring från kommunerna är att de har svårt att starta nya utbildningar med kort varsel. De menar också att det är svårt att locka studerande.

Runt om i landet finns dock utbildningsföretag med bred kompetens och lång erfarenhet inom yrkesutbildningsområdet. De har lärare, maskiner och upparbetade kontakter inom näringslivet. På kort tid skulle de kunna starta yrkesutbildningar, men kommunerna efterfrågar inte deras tjänster.

Privata utbildningsanordnare kan inte ansöka direkt om att starta utbildningar tillsammans med branscherna. I stället krävs omfattande och tidskrävande upphandlingar. Det är en avgörande skillnad mot yrkeshögskolesystemet och får konsekvenser för hur resurserna utnyttjas.

Eftersom kommunerna själva får besluta vilka utbildningar som ska anordnas skapas därutöver en obalans mellan näringslivets och kommunsektorns rekryteringsbehov.

Ser bara till egna behov

Statistiken visar att Vård och omsorg är den dominerande inriktningen inom yrkesvux. Nästan 45 procent av deltagarna läste en sådan utbildning 2017 – fyra gånger fler än den näst största yrkesinriktningen Barn och fritid (13 procent).

Barn och fritid och Vård och omsorg är båda utbildningar vars avnämare främst finns inom offentlig sektor. I klartext innebär det att yrkesvux framför allt används för att klara välfärdssektorns kompetensbehov.

Självklart måste kommunernas brist på personal tillgodoses, men det är bekymmersamt att det sker på bekostnad av alla andra branschers behov.

Här anas också en systematik. När kommunerna har fyllt de utbildningsplatser som krävs för att klara de egna rekryteringsbehoven upphör intresset av att anordna fler utbildningar. Kvarvarande statsbidrag lämnas tillbaka till statskassan. Detta upprepas år efter år.

Syftet med regeringens satsningar inom Kunskapslyftet, att tillgodose behoven på arbetsmarknaden, uppnås därför inte. Det krävs mer än resurser för att komma tillrätta med problemen. Vi har tagit fram tre punkter som kan ligga till grund för en omläggning av yrkesvux.

Så kan yrkesvux bli bättre

För det första: Styrning och planering av yrkesvux måste vara nationell. Skapa en myndighet för yrkesvux som analyserar behoven på arbetsmarknaden, beslutar om vilka utbildningar som ska ingå och beviljar statliga medel till anordnarna.

Den nya utbildningsformen bör vara utformad efter det bästa i Yrkeshögskolan, till exempel goda kontakter med arbetslivet, en lyhördhet för branschernas behov och ett nära samarbete med utbildnings- anordnarna.

För det andra: Kvalitet ska vara avgörande för vem som får anordna en Yrkesvuxutbildning. I fördelningen av platser ska både kommunala och fristående utbildningsanordnare få konkurrera på lika villkor.

Se till att resurserna som satsas på utbildning verkligen når fram. Så säkrar vi företagens kompetensförsörjning för framtiden.

Dagens upphandlingar leder till överprövningsprocesser som kostar både tid och pengar. Rädslan för att göra fel får många kommuner att inte ställa krav på annat än lägsta pris. Detta gynnar inte kvaliteten. Tilldelningen bör därför baseras på kvalitet och fördelas efter behov som inom Yrkeshögskolan.

För det tredje: Värna Yrkeshögskolan. Det kan vara lockande att lägga ansvaret för yrkesvux på Myndigheten för Yrkeshögskolan. Men yrkeshögskolans särart måste bevaras. De ska fortsätta sitt framgångsrika arbete utan att behöva anpassa sig efter regionalpolitiska och arbetsmarknadspolitiska hänsyn.

Samsynen och kontinuiteten i satsningarna på yrkesutbildningsområdet är en styrka för vårt land. Alliansregeringen skapade Yrkeshögskolan och Yrkesinriktad vuxenutbildning (Yrkesvux). Den första rödgröna regeringen byggde ut dem. Och nu finns en blocköverskridande överenskommelse om fler utbildningsplatser.

Tiden är inne att vårda och förbättra dessa reformer. Se till att resurserna som satsas på utbildning verkligen når fram. Så säkrar vi företagens kompetensförsörjning för framtiden.

Fredric Skälstad

branschchef Almega Utbildningsföretagen

Christer Hammar

ordförande Almega Utbildningsföretagen