Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Bild: Jonas Ekströmer/TT

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Kommuner tar stort ansvar för Yrkesvux

Almega går till hårt angrepp mot det nuvarande systemet för yrkesutbildning på gymnasial nivå. I en debattartikel skriver de att kommunerna struntar i näringslivets kompetensbehov och inte kan hantera yrkesvux-satsningen. Det är en ensidig och felaktig beskrivning av verkligheten, skriver Per-Arne Andersson, SKL.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Replik, Näringslivets kompetensbehov, 21/3

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Det finns en stor enighet kring problemen med kompetensförsörjningen. Både privat och offentlig sektor står inför stora utmaningar att hitta rätt kompetens för att upprätthålla samma service och produktivitet som idag. SKL är helt enig med Almega om behovet av fler utbildade inom en bredd av yrkesområden.

Medfinansiering begränsar platserna

Det Almega glömmer att nämna i sin artikel är kravet på medfinansiering från kommunerna. För varje utbildningsplats som en kommun får statsbidrag för behöver de finansiera ytterligare en utbildningsplats med egna medel. Det sätter begräsningar för många kommuner i vilken utsträckning statsbidraget kan nyttjas. Särskilt när utbyggnaden av Yrkesvux under de senaste åren har varit exceptionell, från cirka 9 000 genomförda årsstudieplatser år 2016 till cirka 40 000 platser för 2019, i stället för en mer successiv utbyggnad. Tilltron till kommunerna minskar när staten sätter upp orealistiska förväntningar.

Svagt söktryck

Almega berör också bara som hastigast det svaga söktrycket. Ett av de största problemen i dag är att personer inte söker yrkesutbildningar i tillräckligt stor omfattning. SKL:s undersökning 2018 om regionalt Yrkesvux visar att ett av de största hindren för att genomföra ett bredare utbud av yrkesutbildningar inom Yrkesvux är att det saknas elever som vill, eller förmår, att läsa dem.

Almega jämför med Yrkeshögskolan, en jämförelse som inte är rättvisande. Yrkeshögskolan riktar sig till personer med en avslutad gymnasieutbildning, medan målgruppen för Yrkesvux i första hand är personer med kort tidigare utbildning och en svag ställning på arbetsmarknaden. Det ställer helt andra krav på stödinsatser och anpassad utbildning. Här är det avgörande att vuxenutbildningen förblir en helhet som kan möta individernas behov.

Statsbidraget behöver utvecklas

Statsbidraget för Yrkesvux behöver förändras för att bättre möta kompetensutmaningen. De förändringar SKL vill se är:

• Sänk graden på medfinansiering vilket skulle möjliggöra fler utbildningsplatser.

•Öka långsiktigheten, det skulle hjälpa kommunerna om statsbidraget omfattade mer än ett år.

• Höj ersättningen till kommunerna för delen Yrkesvux i kombination med SFI/SVA och ge ersättning för språkstöd. 45 procent av dem som läste Yrkesvux 2017 var utrikesfödda.

• Förenkla utformningen av statsbidraget, med en gemensam pott i stället för fem separata delar som kan ha olika söktryck.

• Förbättra framförhållningen, kommunerna får ansöka om statsbidrag i december eller under pågående år, långt efter att de kommunala budgeterna är tagna.

Större branschansvar

Utöver detta är det helt avgörande att branscherna tar ett större ansvar. Det sker mycket gott samarbete redan i dag mellan kommuner och näringslivet, ett arbete som behöver utvecklas ytterligare. Ingen kan bättre än branschen själv förklara varför ett yrke och en utbildning inom ett visst område är bra. Varför ett yrke som kräver utbildning kommer att löna sig både vad gäller anställning, lön och villkor i framtiden.

Alla elever är heller inte redo för gymnasiala yrkeskurser utan behöver en hel del stöd för att kunna fullfölja utbildningen. Det finns behov av nationella resurser till stödjande insatser i utbildningen som till exempel språkstöd och specialpedagoger. Det skulle göra det möjligt för fler vuxna att läsa en yrkesutbildning.

Avslutningsvis vill SKL understryka det lokala perspektivet. Det är avgörande att utbildningsutbudet också speglar de lokala behoven. I cirka 230 kommuner har det utvecklats lokala jobbspår, som ofta innehåller kombinationer av Yrkesvux, SFI och andra insatser. De är utmärkta exempel på hur kommunen, Arbetsförmedlingen och lokala arbetsgivare samarbetar för individens väg till anställning och för att möta arbetslivet behov. Det riskerar att tappas bort i diskussionen om ökat nationellt ansvar.

Per-Arne Andersson

chef för avdelningen för utbildning och arbetsmarknad, SKL