Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Knappt 25 miljoner är väl ändå rätt mycket

Knappt eller nästan, tack vare eller på grund av. När och hur ska man använda uttrycken? Hos en del språkbrukare har betydelsedistinktionen gått förlorad och då kan det bli ganska märkligt, skriver Lars-Gunnar Andersson.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Många tycker att det låter heltokigt när man läser att en avgående VD får ”knappt 25 miljoner” i avgångsvederlag. De flesta av oss tycker att det är väldigt bra betalt för att inte arbeta. Många skulle säga att man måste använda nästan, inte knappt, i ett sådant exempel.

Enligt ett äldre mönster skiljer man på knappt och nästan. I båda fallen avses att något ligger strax under en viss nivå, i det här fallet 25 miljoner. Skillnaden är att knappt uttrycker betydelsen ”mindre än väntat”, medan nästan antingen uttrycker ”mer än väntat” eller är neutralt.

I samband med tsunamikatastrofen 2004, hörde jag i en nyhetssändning att ”knappt 200 000” hade omkommit. Detta lät väldigt märkligt. Hade man tänkt sig att fler skulle ha dött?

Det som hänt är att ordet knappt hos en del språkbrukare förlorat betydelsekomponenten ”mindre än väntat” för att i stället enbart betyda ”strax under ett visst värde”.

Ett likartat fall där en betydelsedistinktion ibland faller bort är den mellan tack vare och på grund av. Båda fraserna uttrycker en orsaksförbindelse. Skillnaden är att tack vare också uttrycker en positiv värdering; det är bra att det blev som det blev. I alla fall enligt det äldre mönstret. På grund av är däremot neutralt och uttrycker enbart orsaksförbindelsen.

Den som skriver att ett företag ”fick sina rättigheter tack vare en ovanligt fräck kupp” har inte längre kvar betydelsen ”positiv orsaksförbindelse”. Vän av gammal språklig ordning skulle här vilja byta ut tack vare mot på grund av.

Ett tredje fall av distinktioner som lever farligt är chans–risk. Det gamla systemet är att chans står för ”positiv möjlighet”, risk för ”negativ möjlighet”, medan möjlighet är ett neutralt alternativ.

Det finns emellertid en tendens att chans används över hela linjen, såväl om positiva som negativa och neutrala möjligheter. Här är ett par exempel: ”enäggstvillingar har 50–60 procent större chans att drabbas om ett syskon haft sjukdomen och rökare har större chans att drabbas”.

Det är inte svårt att hitta exempel på de nya användningarna av knappt, tack vare och chans, men det ska ändå sägas att de äldre mönstren är många gånger vanligare. Knappt är nog det exempel där förändringen gått längst.

Det är något oklart hur gamla de nya mönstren är. Erik Wellander skriver om tack vare i boken Riktig svenska (1939), och det hade han inte gjort om alla alltid gjort rätt. Alltså, minst ett av de nya mönstren kan vara 100 år gammalt.

Även om det finns gamla exempel på avvikelser, finns det ändå goda skäl att upprätthålla de här distinktionerna. De allra flesta gör det, och en del missförstånd undviks.

Lars-Gunnar Andersson

professor i modern svenska vid Göteborgs universitet

Mejla dina språkfrågor till [email protected]