Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

I slutet av förra året fick Moderaterna och Kristdemokraterna igenom sin budget med aktivt stöd av Sverigedemokraterna. Det var en katastrofbudget som bland annat innehöll stora skattesänkningar för de som tjänar mest, skriver debattörerna. Bild: Anders Wiklund/TT

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Klyftor löses inte med gåvoavdrag

Människor ska inte behöva förlita sig på att höginkomsttagare skänker pengar till välgörenhetsorganisationer för att klara sig. Vi behöver en stark välfärdsstat för att bygga ett mer jämlikt samhälle. Men i dag är skattesystemet riggat för de rika, skriver Ulla Andersson (V) och Tony Haddou (V).

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Replik

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Gåvoavdrag, 12/4

Mikael Oscarsson (KD) och Hampus Hagman (KD) skriver att Kritdemokraterna vill återinföra skatteavdrag för gåvor.

I slutet av förra året fick Moderaterna och Kristdemokraterna igenom sin budget med aktivt stöd av Sverigedemokraterna. Det var en katastrofbudget som bland annat innehöll stora skattesänkningar för de som tjänar mest, stora nedskärningar i arbetsmarknadspolitiken och de slopade skatteavdraget vanliga löntagare kunde göra för fackavgiften.

Samtidigt slopade samma konservativa trio den avgiftsfria kollektivtrafiken under sommarlovet för barn, en reform som Vänsterpartiet var med och förhandlade fram med den förra regeringen. Vi menar därför att det är rejält magstarkt att nu föreslå ett skatteavdrag för gåvor, en plåster-på-såren-reform för de ökade klyftor och den ojämlikhet de själva skapar.

Människor ska inte behöva förlita sig på att höginkomsttagare skänker pengar till välgörenhetsorganisationer för att klara sig. Det är inte så vi vill bygga upp samhället. Vi behöver en stark välfärdsstat för att bygga ett mer jämlikt samhälle. Men i dag är skattesystemet riggat för de rika.

Skattepolitik som minskar ojämlikhet

Faktum är att Sverige är det land inom EU:s 15 kärnländer som har det minst omfördelande skattesystemet. Sverige hör till de få länder inom OECD som varken har förmögenhetsskatt, arvsskatt, gåvoskatt eller en fastighetsskatt som är kopplad till fastighetens värde. Sverige behöver en skattepolitik för minskad ojämlikhet.

Rädda Barnens siffror från 2018 visar att 186 000 barn i Sverige lever i familjer som inte har råd med det mest nödvändiga. Konsekvenserna av barnfattigdomen är många. Det handlar om att bo trångt, leva med ständig oro och vara rädd, inte ha råd att byta ut trasigt, sakna kläder, sjukskriva sig när klassen har skolutflykt eller i slutet av månaden blanda ut mjölk med vatten för att ha råd. Det är dyrt att vara fattig och pengarna räcker helt enkelt inte, hur man än vrider och vänder på dem.

Den ekonomiska ojämlikheten begränsar barns drömmar och driver en till dålig självkänsla och värdighet.

Problemet med ökade ekonomiska klyftor löses inte med gåvoavdrag. Det ska inte komma från enskildas vilja att skänka pengar till välgörenhet. Vi måste skapa en ekonomi för alla, inte bara några få, och då behöver de som har mest bidra mer. Skatt efter bärkraft borde styra. Det behövs höjda skatter för dem som har de största rikedomarna.

Ulla Andersson (V)

ekonomisk-politisk talesperson

Tony Haddou (V)

skattepolitisk talesperson