Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Isak Svensson, professor och forskningsledare för projektet Battles without Bullets: Exploring Unarmed Conflicts. Till höger: Greta Thunberg i fredagens klimatdemonstration i Stockholm.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Klimatprotesterna har potential att skaka om på riktigt

Det finns tre viktiga insikter att bära med sig från forskningen om ickevåldsuppror: Det civila motståndets potens, dess olika kanaler och förmågan att locka bredare uppslutning för en grundläggande förändring av samhället, skriver professor Isak Svensson.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

I går genomfördes demonstrationer för klimatet runt om i Sverige, i Europa och i hela världen. Inspirerade av svenska Greta Thunbergs exempel, genom hennes ”skolstrejk för klimatet”, har många ungdomar börjat gå ut på gatorna, vägra delta i (några timmars) skolundervisning och höja sina röster i protest mot vad de upplever som omvärldens passivitet inför den kanske största kris vi stått inför som mänsklig civilisation.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Forskningen om ickevåldsuppror har växt enormt de senaste åren. Inom freds- och konfliktforskningen var tidigare detta ett relativt begränsat och till och med marginaliserat forskningsfält, men framsteg inom forskningen och utvecklingen i världen har gjort att forskningen om civilt motstånd och ickevåldsuppror blivit del av den huvudsakliga forskningsfåran.

Tre viktiga insikter

Det finns tre viktiga insikter att bära med sig från forskningen om ickevåldsuppror.

Det första är att peka på det civila motståndets potens, dess förmåga att åstadkomma grundläggande förändring. Folkliga resningar har visat sig generellt sett mer effektiva än väpnade uppror för att bringa diktaturer på fall. Folkligt ickevåldsmotstånd har använts runt om i världen för demokratisering, avkolonisering, och har lyckats hindra militärkupper, stoppa försök att stjäla valsegrar, motstå utländska ockupationer, med mera.

Makt baseras till syvende och sist på att det finns personer som är villiga att lyda. Om denna lydnad dras undan, faller maktstrukturer ihop

Makt baseras till syvende och sist på att det finns personer som är villiga att lyda. Om denna lydnad dras undan, faller maktstrukturer ihop. Detta gäller även fossilsamhället. Det fossila samhället bygger på att människor accepterar dess legitimitet, en insikt som öppnar för möjligheten att människor börjar dra tillbaka sin acceptans.

Förändring kan naturligtvis åstadkommas genom att verka genom etablerade politiska system eller förlita sig på internationella organisationer och externa aktörer. Men förändring kan också komma genom initiativ av enskilda individer och grupper i det civila samhället. Efter den arabiska vårens serie av ickevåldsuppror som mestadels resulterade i fiaskon, minskade visserligen entusiasmen för denna form för att skapa förändring. Men tittar vi oss omkring i världen, ser vi att det fortfarande använts frekvent: de pågående folkliga upproren i Venezuela, Algeriet, och Sudan kan nämnas som exempel.

En andra insikt från forskningen handlar om innovation när det gäller medel. Demonstrationer är den mest kända och mest använda uttrycksformen. Men det finns en stor mängd olika former genom vilka medborgare kan agera för att dra undan sin acceptans. Symboliska protester, petitioner, bojkotter, blockader och strejker är bara några.

Den amerikanske forskaren Gene Sharp listade 198 metoder som använts i många olika historiska och kulturella sammanhang.

Den amerikanske forskaren Gene Sharp, som i mångt och mycket formade studiet av ickevåldsuppror, listade 198 metoder som använts i många olika historiska och kulturella sammanhang. Varje situation är unik och kan kräva uppfinningsrikedom och kreativitet. För att fler ska kunna delta är det viktigt att det finns en uppsjö av olika former för deltagande. När nya initiativ tas, har motståndaren svårare att förutse och vidta motåtgärder. När flera olika metoder använts samtidigt är det också större chans att man effektivt kommer åt maktens stöttepelare och får dessa pelare dra undan sitt stöd.

En tredje insikt från forskningen om ickevåldsuppror är dess förmåga att locka bredare befolkningslager att delta aktivt för förändring. Framgångsrika folkliga uppror är ofta de som lyckats med att skapa breda koalitioner mellan olika grupper i samhället. Inom miljöområdet har det hittills varit en relativt begränsad och vad man kan beskriva som ”elitistisk” användning av denna form av maktutövande. Miljöorganisationen Greenpeace har exempelvis ickevåldsmotstånd som en standardrepertoar i sina kampanjer, men dessa aktioner genomförs i huvudsak av professionella aktivister. Undantaget från denna tendens är möjligen 80-talets rörelse av ”trädkramare” i västra Sverige.

Fram tills i går har klimatfrågorna inte genererat någon bredare proteströrelse i Sverige, men det kan nu vara på väg att ändra sig

Fram tills i går har klimatfrågorna inte genererat någon bredare proteströrelse i Sverige, men det kan nu vara på väg att ändra sig. För att mobilisera behövs en bred ansats, krav som många kan ställa sig bakom och låga trösklar för att delta. När fler börjar ansluta sig blir inte sällan mängden en självförstärkande och dynamisk kraft.

Isak Svensson

professor och forskningsledare för projektet Battles without Bullets: Exploring Unarmed Conflicts