Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

 Om vi ska trycka tillbaka klanernas inflytande kan vi inte fortsätta med samma politik som redan visat sig otillräcklig för att bekämpa segregationen, skriver debattörerna. Bild: TT, Socialdemokraterna
Om vi ska trycka tillbaka klanernas inflytande kan vi inte fortsätta med samma politik som redan visat sig otillräcklig för att bekämpa segregationen, skriver debattörerna. Bild: TT, Socialdemokraterna

Klanstrukturer frodas i segregerade miljöer

Det kommer ta tid att vända utvecklingen i våra förorter, där samhället under lång tid lämnat fältet fritt för förtryckande och i viss mån kriminella klaner. Vi måste minska segregationen och stärka skötsamhetsnormen i utsatta områden. Endast då kan de förtryckande klanstrukturerna pressas tillbaka, skriver Jonas Attenius (S) och Mattias Jonsson (S).

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

En vecka har gått sedan Göteborg skakades av de kriminella klanernas angrepp. Denna gång var det i Hjällbo som gängen startade upplopp, skottskadade invånare och tog en människas liv. Tiden för fördömanden, för förbannade uttalanden och käcka idéer är förbi. Om vi ska trycka tillbaka klanernas inflytande kan vi inte fortsätta med samma politik som redan visat sig otillräcklig för att bekämpa segregationen.

Det går inte att förneka: Segregationen i flera av Göteborgs förorter utgör tyvärr en perfekt grogrund för organiserad brottslighet och parallella samhällsstrukturer. Koncentrationen av utrikesfödda till ett litet antal geografiska områden skapar utanförskap och segregation. Kriminaliteten drabbar sedan den stora majoritet av förortsborna som är hårt jobbande, laglydiga och skötsamma. Segregationens spiral måste brytas, en gång för alla.

Mer måste göras

Socialdemokratin vet att det krävs många fler poliser, betydligt hårdare straff, fler i arbete och en skola som tidigt fångar upp problemen. Mycket bra har gjorts av både regeringen och kommunen, men på flera områden måste mer göras:

Avveckla förtryckande klanstrukturer. Själva fenomenet klan står i direkt motsats till svensk välfärdsstat och modern rättstradition. Klanstrukturen erkänner inte nationen eller kommunen, folkhemmet eller nattväktarstaten – den ser klanen som grunden för rättsskipning, problemlösning, heder och ära. Unga flickor och pojkar tvingas, från tidig ålder, identifiera sig med sin klan i stället för att få vara fria individer. Först nyligen fick vi igenom några första åtgärder mot klanbaserad kriminalitet: Kommunal personal ska utbildas om klanstrukturer och klanbaserad kriminalitet, avhopparverksamheten ska få verktyg för att möjliggöra avhopp från klanbaserade nätverk och kommunen ska kartlägga såväl nätverken som själva klanstrukturerna. Nu måste vi ta fler steg.

Förorten behöver tid till integration. Klanstrukturer frodas i segregerade miljöer. Där har inte minst vi socialdemokrater misslyckats. Vi föreslår nu att inga nyanlända anvisas till adresser som finns på polisens lista över utsatta och särskilt utsatta områden. Vi vill dessutom riva upp hela EBO-lagen, som gör att asylsökande samlas i förorterna. I praktiken kan man säga att det behövs ett invandringsstopp till Göteborgs utsatta områden. Ett fåtal förorter kan inte bära hela Sveriges ansvar.

Förvandla förorten till förstad. För att bryta segregationen måste vi även göra det attraktivt att bo i förorten, för alla göteborgare. Då måste vi göra upp med de modernistiska stadsplaneringsdogmerna, lära oss av våra misstag och bygga fint. Vi vill se ett stadsbyggnadslyft i förorten, med färre öde gångtunnlar och fler sammanhängande butiksstråk, där nyproduktionen är vacker och har lokaler i gatuplan för såväl företag som föreningar och där fler radhus och villor byggs längs spårvagnslinjerna.

Den förkrossande majoriteten av invandrare och låginkomsttagare är laglydiga och skötsamma medborgare.

Stärk skötsamhetsnormen. Man kan inte skylla kriminaliteten på vare sig invandrarskap eller fattigdom. Den förkrossande majoriteten av invandrare och låginkomsttagare är laglydiga och skötsamma medborgare. Samtidigt vittnar förortsbor ofta om att många ungdomar kör mopeder i hög hastighet på gårdarna, har en nedsättande attityd mot polisen, saknar respekt för sina lärare i skolan, glorifierar våld och – i värsta fall – rekryteras till gängen. Detta beteende kan inte snackas bort med strukturer och offerskap. Det finns alltid ett individuellt ansvar. Alla med inflytande, inte minst politiker, måste ta övertydlig ställning för den skötsamma majoriteten:

Om du tappar skräp plockar du upp det. Om du är i skolan är du tyst och lyssnar på läraren. Om du åker buss pratar du i normal samtalston, du skriker inte som att du äger stället. Om du bevittnar ett brott ringer du polisen. Denna skötsamhetsnorm präglar varje tryggt område. Man har både rättigheter och skyldigheter.

Integration kräver långsiktighet, tålamod och kraft. Lita aldrig på de politiker som tror sig kunna fixa segregationen med snabba omvälvningar. De som tror att skolresultaten plötsligt ordnar sig med några miljoner kronor till föreningslivet och att otryggheten försvinner om man skickar in militären i Hjällbo har fel.

Om vi orkar enas över ideologiska skiljelinjer och fokusera på att bryta segregationen och stärka skötsamhetsnormen är vi säkra på att vi sakta men säkert kan bryta klanernas makt.

Vi lovar inte att lösa alla förortens problem över en natt eller ens under en mandatperiod, men vi lovar att lära av historiens misstag, göra om och göra rätt. Om vi orkar enas över ideologiska skiljelinjer och fokusera på att bryta segregationen och stärka skötsamhetsnormen är vi säkra på att vi sakta men säkert kan bryta klanernas makt.

Jonas Attenius (S), gruppledare och kommunalråd

Mattias Jonsson (S), ordförande, S i Göteborg