Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Glorifieringen av kriminaliteten är påtaglig i samhället, alltifrån låtar om knark och våld till hyllandet av kriminella bland många unga. I många av Göteborgs utsatta områden kan man se hur barn och unga lyfter kriminella figurer som ”förebilder” och ”hjältar”, personer som man vill efterlikna genom alltifrån klädstilar till beteendemönster. Att höra barn i grundskoleålder som pratar om knark och våld var tidigare en sällsynthet, idag är det en vardag, skriver debattören. Bild: Henrik Montgomery/TT, Gustav Magnusson

Klädkod är bra - hindrar elever att efterlikna kriminella

Kritiken mot Jensens grundskola som vill införa en klädkod där mjukisbyxor inte ska tillåtas, har varit massiv. Men detta handlar inte om klädesplaggen i sig, det handlar om att stoppa efterliknandet av kriminella bland unga, skapa disciplin och ordning i klassrummen och skapa förutsättningar för en bättre skola för alla. Alla skolor borde följa Jensens exempel, skriver Zagros Hama (M), ersättare i Majorna Linné stadsdelsnämnd.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

För ett par dagar sedan gick Jensens grundskola ut med att man ville införa en klädkod för skolans elever. Detta för att bland annat motarbeta kriminalitet och machokultur, något som alla skolor bör göra. Detta ska inte ses som en markering mot just mjukisbyxor och midjeväskor utan snarare en strävan mot ett tryggare klassrum med ordning och reda, ett klassrum för lärande och en vilja att ta till sig kunskap snarare än en plats för slappande och stök. En övergripande rekommendation om klädkod på alla grund- och gymnasieskolor i Göteborg behövs och fler skolor bör följa Jensens exempel.

Glorifieringen av kriminaliteten är påtaglig i samhället, alltifrån låtar om knark och våld till hyllandet av kriminella bland många unga. I många av Göteborgs utsatta områden kan man se hur barn och unga lyfter kriminella figurer som ”förebilder” och ”hjältar”, personer som man vill efterlikna genom alltifrån klädstilar till beteendemönster. Att höra barn i grundskoleålder som pratar om knark och våld var tidigare en sällsynthet, idag är det en vardag.

Kritiken kring Jensens uttalade klädkod är stor. Många ifrågasätter varför en skola fokuserar på just ”midjeväskor och mjukisbyxor” när det finns annat en skola bör fokusera på. Men detta handlar inte om just klädesplaggen i sig, det handlar om att stoppa efterliknandet av kriminella bland unga, skapa disciplin och ordning i klassrummen och skapa förutsättningar för en bättre skola för alla. Under flera år har dock just midjeväskan blivit allt mer populär bland kriminella, främsta syftet har varit att förvara narkotika inför kommande försäljning, kontanter och vapen. Flertalet ingripanden har gjorts där just dessa varor har påträffats i midjeväskor.

Man ska givetvis inte dra slutsatsen att alla som bär en midjeväska är kriminell, däremot är det ett faktum att midjeväskan växer sig allt mer populär bland kriminella. Barn och unga som försöker efterlikna dessa genom att inneha samma klädstil behöver skolan tydligt markera emot.

Skolan är och ska vara en plats för disciplin, ordning och reda samt lärande. Precis som man i många skolor inte får bära keps under lektionen är midjeväskor och mjukisbyxor inte passande. Det skapar en slapp syn gentemot skolan och kan leda till konsekvenser, om inte redan i skolan, då med säkerhet i framtiden. Man kan till och med ställa sig frågan varför en grund- eller gymnasieskoleelev behöver en midjeväska i skolan, inte kan det vara för böcker eller skoldokument.

Skolan behöver ta ett tydligt ställningstagande för ordning och reda, därav behöver en uppmaning gå ut till stadens skolor om att införa klädkod och följa Jensens exempel. Markeringen är inte emot just dessa klädesplagg utan mot den kriminella kulturen i stort. Barn och unga ska vara säkra på att skolan inte är en fritidsgård där man endast slappar och umgås utan de facto även en plats för lärande och disciplin. En plats där de som en dag ska styra vårt land formas och får en möjlighet att utvecklas.

Zagros Hama (M) ersättare i Majorna Linné stadsdelsnämnd