Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

1/6

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Karlavagnsstaden – en stadsdel för alla

Vi tror på en stad där flera olika sorters uttryck skall vara tillåtna, där staden planeras för alla göteborgare utifrån många olika perspektiv och behov, skriver bland andra stadsbyggnadsdirektör Agneta Hammer.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Replik

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Karlavagnsstaden, 15/3

Claes Caldenby, Sören Olsson och Jöran Bellman uttrycker kritik mot detaljplanen för Karlavagnsplatsen. De vänder sig mot vad de ser som ett beställningsarbete för en exploatör, och en planering som går emot en tidigare syn på höga hus i staden.

Området saknar inte motstycke i Europa, såsom författarna skriver, och självklart byggs det höga hus i många delar av världen, i länder med vitt skilda styrelseskick och kulturer, men de har rätt i att Karlavagnsplatsen inte blivit till utan Sernekes vilja att bygga högt på sin mark på Lindholmen.

På stadsbyggnadskontoret bedömde vi att en placering på Sernekes egen mark var olämplig, men en placering på stadens mark närmare Lindholmsallén skulle vara bra för området då det skulle stärka detta i dag så glesa stadsrum. Exploatören valde då att köpa denna mark av staden.

Många synpunkter

Många synpunkter, positiva såväl som negativa, har kommit in under planens samrådsskede. Dessa synpunkter har påverkat planarbetet, men alla synpunkter kan givetvis inte tas hänsyn till fullt ut i avvägningen mellan olika intressen.

Området skulle från början ha rymt en skola men under processen bestämdes att skolan skulle vara bättre att lägga i närheten, vid Pumpgatan, och den detaljplanen är på gång. Vi arbetar också med ett utvecklingsprogram för hela stadsdelen, där stadsdelens försörjning av bland annat skolor, förskolor, parker och lekplatser studeras.

Hög arkitektonisk kvalitet

Det finns många platser i staden som inte är lämpliga för höga hus, till exempel historiska stadsdelar. Vi menar också att höga hus ska ha hög arkitektonisk kvalitet eftersom de syns över ett större område. Vi arbetar därför aktivt för att få till stånd arkitekttävlingar för höga hus och andra landmärken. En viktig uppgift för stadsarkitekten är att säkra kvaliteten genom att medverka i juryarbeten. Vi menar däremot inte att blotta åsynen av ett högre hus är en såpass stor olägenhet för staden att man inte bör bygga dem. Tvärtom är det nu stadens inställning att tillåta höga hus i kluster på de ställen i staden där vi ser det som lämpligt.

Alla sorters uttryck tillåtna

Vi tror på en stad där flera olika sorters uttryck skall vara tillåtna, där staden planeras för alla göteborgare utifrån många olika perspektiv och behov. Där inte alla stadsdelar måste vara stöpta i en och samma form.

Att bygga utifrån barnens behov är en viktig utgångspunkt i allt vårt arbete även i täta stadsdelar. Det blir ju däremot varken långt eller krångligt att komma till förskolan på sjätte våningen, bara annorlunda. Staden vi planerar för nu är till för framtidens göteborgare. Därför är det viktigt att tänka nytt och för en ny generations behov, drömmar och möjligheter. Att göra som vi alltid har gjort skapar inte en stad för framtiden.

Agneta Hammer

stadsbyggnadsdirektör

Birgitta Lööf

t f chef för planavdelningen, stadsbyggnadskontoret

Björn Siesjö

stadsarkitekt