Det är inte bara en fråga om vår hjärna räcker till för att förstå vår hjärna, utan också en fråga om huruvida vår hjärna räcker till för att bemästra de hot våra hjärnor uppfunnit åt oss, skriver Peter Währborg.
Det är inte bara en fråga om vår hjärna räcker till för att förstå vår hjärna, utan också en fråga om huruvida vår hjärna räcker till för att bemästra de hot våra hjärnor uppfunnit åt oss, skriver Peter Währborg. Bild: Martha Irvine / AP

Kan vi någonsin begripa hur vi människor fungerar?

Vem kan egentligen begripa hur en människa fungerar när vi inte ens förstår hur penningpolitik eller internet egentligen fungerar? Man skulle kunna säga att vårt medvetande om vårt medvetande är otillräckligt, skriver Peter Währborg läkare.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

ANNONS

På spaning efter framtiden kan man notera att allt fler psykologer, psykiatriker och andra själsfränder letat sig in i den offentliga samhällsdebatten. Det är på intet sätt ett lokalt fenomen utan en trend över stora delar av världen. Den ene namnkunnige neuro- och/eller beteendevetaren efter den andre lämnar synpunkter på hur vi lär oss saker, hur mansrollen egentligen borde utformas, mobilanvändande, barnuppfostran, miljöfrågor och så vidare.

Detta är alldeles uppenbart ett trendbrott och man frågar sig varför dessa akademiska röster blir allt vanligare i medierna. Möjligen hänger det samman med att världen blir allt svårare att förstå sig på. Vem kan egentligen begripa hur en människa fungerar när vi inte ens förstår hur penningpolitik eller internet egentligen fungerar. Man undrar var musiken kommer från i Spotify eller vad bitcoin är. Kort sagt, den allt snabbare tekniska, ekonomiska och politiska utvecklingen har frammanat ett behov av att försöka förstå det som vid en första anblick inte enkelt låter sig förstås. Helst skall svaren dessutom vara enkla.

ANNONS

Vi förintar och förstör

Trots alla materiella nymodigheter torde deras uppfinnare, människan, vara den obegripligaste av dem alla. Utan verklig insikt håller vi på att förinta vår planet efter att först avverkat ett antal andra biologiska arter. Krig, svält, plundring och våld i alla former står inte på någons önskelista inför jul. Likafullt är det vad dagsnyheterna handlar om – varje dag. Människan och hennes hjärna synes obegriplig i sin flit och nit att förstöra och förinta. Det är kanske där som sökandet efter svar känns allra mest angeläget. Till syvende och sist verkar det ju som att det är vi människor som kommer att förorsaka det sjätte (och sista?) utdöendet på jorden. Det är inte bara en fråga om vår hjärna räcker till för att förstå vår hjärna, utan också en fråga om huruvida vår hjärna räcker till för att bemästra de hot våra hjärnor uppfunnit åt oss.

Hjärnans utveckling är enastående på många sätt. Den har satts på åtskilliga prov genom sin långa utveckling från biologins ursprung tills nu. Den är dock långt ifrån fullbordad.

Hjärnans utveckling är enastående på många sätt. Den har satts på åtskilliga prov genom sin långa utveckling från biologins ursprung tills nu. Den är dock långt ifrån fullbordad.

Kampen mellan tankar och känslor

Kampen mellan tankar och känslor gör oss stundom olyckligt tudelade i en kamp som är bekant för oss alla som i sina tankar ångrat det känslorna burit skulden till. I denna mening kan känslorna tyrannisera de tankar som tycker något annat vore klokare än det känslorna rusar iväg med. En ingivelse av vrede kan utan tankarnas censur leda till våld och förintelse, men vad värre är – även med tankarnas granskning kan de starka känslorna bryta mot varje föreskrift hjärnan bekänner sig till. I denna mening är vi människor känslomässigt otillräckliga. Även i andra avseenden är människans känslomässiga förmåga bristfällig. Inte minst gäller detta vår oförmåga att förstå och mentalt rymma de känslomässiga konsekvenserna av vårt handlande för andra människor. Våra hjärnor kan med sin intelligens döda, skövla och skada på det mest utstuderade sätt, men räcker inte till för att förstå och rymma det lidande detta förorsakar eller förhindra att det alls sker. Man skulle kunna säga att vårt medvetande om vårt medvetande är otillräckligt.

ANNONS

Intellektuell kompetens premieras

Den intellektuella kompetensen har sedan lång tid premierats i vårt samhälle. Våra tekniska kunskaper i dess vidaste mening är långt mer utvecklade än vår emotionella kapacitet, eller snarare brist på kapacitet. Känslolivet handlar inte enbart om att ”visa känslor” utan borde lika mycket handla om hur vi kan ta ansvar för våra känslor och de uttryck dessa känslor tar sig. I brist på kunskap och insikt tenderar känslorna att ta överhanden och dess uppenbara brist på kontroll leder snabbt till den antagonism som alltmer präglar vår samtid. Inte ens en fotbollsmatch kan avnjutas utan risk för känsloutbrott. I det lilla formatet påminner de om de motsättningar som i det stora formatet leder till oförsonliga strider på liv och död.

Svaret på varför vi människor så starkt präglas av vår otillräcklighet är inte enkelt. De enkla svaren måste nog som regel betraktas som för enkla. Det alltför enkla svaret tenderar snarare att leda till polarisering och känslomässig primitivisering.

Kanske är det så att vårt moderna samhälle med så många problem för dörren skulle må bra av att fördjupa kunskapen ytterligare om hur vi människor fungerar, eller stundom inte fungerar. Måhända är denna kunskap minst lika viktig för vår överlevnad som den tekniska kunskap är som försett oss med alla de resurser som krävs för att förverkliga det sjätte utdöendet.

ANNONS

Vilka är vi?

Jag säger inte att dessa medieexponerade akademiker sitter inne med svaren på alla de frågor som vår samtid väcker. Däremot känns det befriande att vi inte bara ställer frågan om vilka problem vi människor har utan också ställer oss frågan vilka vi människor är som har alla dessa problem.

Peter Währborg

läkare

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS