Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Ett handelskrig vore givetvis förödande, men även om det kan undvikas genom att USA:s handelspartners begränsar motåtgärder, så kommer ett mer protektionistiskt klimat att allvarligt kunna skada världshandelns utveckling, skriver Mats Hellström, tidigare EU-minister (S).

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Kan det bli handelskrig?

Att Donald Trump nu faktiskt genomför sina hot från valrörelsen borde inte förvåna någon. Att USA genom införande av tullhöjningar skjuter sig själv i foten är en annan sak. Fakta biter inte på Trump-folket. Oavsett om Sverige drabbas av ståltullarna eller inte behöver vi se om vårt hus. Nya exportmarknader måste sökas för att minska skador från eskalerande handelskonflikter, skriver Mats Hellström, före detta socialdemokratisk utrikeshandels- och EU-minister.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Det finns de som verkar förvånade över att Donald Trump nu faktiskt förverkligar sina hot från valrörelsen om uttalat protektionistiska tullhöjningar – nu på stål och aluminium. Det borde man inte vara. Från första början har han försvagat det fria handelsutbytet och därmed politiskt främjat en inskränkt nationalism.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Världshandelsorganisationen WTO:s tvistlösningsmekanism har blockerats av USA som vägrar utse domare. Nafta-avtalet mellan USA, Mexiko och Kanada omförhandlas med dåliga vibbar. USA har helt dragit sig ur det omfattande – och redan överenskomna – frihandelsavtalet över Stilla Havet omfattande 40 procent av världsekonomin (TPP). Där har många länder gjort stora inhemska åtaganden och nu står man där naken – inte minst Japan. De transatlantiska handelsförhandlingarna mellan USA och EU ligger i frysen.

USA träder tillbaka som den handelsmakt som traditionellt garanterat frihandelssystemet

Skjuter sig själv i foten

På många sätt skjuter USA sig själv i foten. I Nafta är fem miljoner jobb i USA beroende av Mexiko och 40 procent av Mexikos export till USA har sitt ursprung i produktion från USA. I USA:s stålindustri arbetar omkring 80 000 personer. I den industri där stål bearbetas och där man är beroende av billigt stål finns omkring 6,5 miljoner arbetare.

På många sätt skjuter USA sig själv i foten.

EU-kommissionen kommer att svara med motåtgärder. Detsamma torde gälla Kina och andra producentländer. Skulle ett verkligt handelskrig inledas, så har man uppskattat att USA skulle tappa omkring 5 procent av sin bruttonationalprodukt. Det verkar emellertid inte som om sådana fakta biter på Trump-folket. Den ideologiska driften synes starkare.

Hur tullhöjningarna på stål och aluminium kommer att genomföras är oklart. Mexiko och Kanada kommer i vart fall att undantas efterson USA vill sätta press på dessa länder vid omförhandlingen av Nafta. För Sverige är USA exportmarknad nummer två för vårt stål. Uppemot 15 000 jobb i Sverige kan beröras. Många slag av svenskt specialstål tillverkas emellertid inte i USA.

Ett mer protektionistiskt klimat kommer att allvarligt kunna skada världshandelns utveckling.

Ett handelskrig vore givetvis förödande och sådana har i historien även lett till verkliga krig – senast 1930-talet. Men även om det kan undvikas genom att USA:s handelspartners begränsar motåtgärder, så kommer ett mer protektionistiskt klimat att allvarligt kunna skada världshandelns utveckling. Nu pågår ett betydande skifte till en mer omfattande tjänstehandel och internethandel (Amazon, Alibaba), nya lokala produktionsmetoder med så kallad 3D-scanning prövas allt mer.

Tullbelägga tjänster?

Men tjänsterna ändrar också karaktär. Är tjänsten i slutändan en produkt att tullbeläggas – eller en mjukvaruinvestering? Sitter tjänsten i huvudet och händerna på utföraren? Handlar det då kanske om "intellectual property" – immateriella rättigheter i stället? Och med den nya 3D-scanningen handlar man inte alls direkt över gränserna utan man producerar hemma. Hur kan man underlätta ny tjänstehandel så att den inte hindras av föråldrade regler? De nya vidgade handelsformerna inkluderar också mycket stora dataflöden, som dubblerats på ett fåtal år och som man ännu inte alltid blivit överens om hur man ska hantera. Nu om någonsin behövs det samlade multilaterala lösningar.

Svenska företag med traditionellt högt exportberoende har sålunda anledning att se om sitt hus.

Svenska företag med traditionellt högt exportberoende har sålunda anledning att se om sitt hus. Nya exportmarknader måste sökas för att minska skador från eskalerande handelskonflikter. Det gäller såväl traditionell handel som de nya tjänsterna. EU har nyligen förhandlat fram frihandelsavtal med Japan, Vietnam och Sydkorea. Man är också nära ett avtal med de latinamerikanska länderna i ”Mercosur”. Särskilt viktigt är avtalet med Kanada, där deras offentliga upphandling öppnas för Europa. Svenska företag borde kunna matcha kanadensiska planer på bättre infrastruktur

Plan B

EU tar sig sålunda an avtal och ambitioner som USA nu lämnar. EU är också efter Brexit den största handelsorganisationen i världen. Nu gäller det också att axla manteln och att ta ledningen tillsammans med en ytterst bekymrad omvärld. Möjligt är det och initiativförmåga finns. Att formera sig till enighet kan däremot vara svårt men trycket från en farlig global obalans bör kunna hjälpa till. Ett reformerat världshandelssystem – i värsta fall sålunda utan ett aktivt USA - går att skapa enligt den förre WTO-chefen Pascal Lamy – hans ”Plan B” får mentalt omfattas som ett realistiskt alternativ.

Mats Hellström (S)

före detta utrikeshandels- och EU-minister