Under 2017 ökade skjutningar med dödlig utgång i Sverige men här i Göteborg gick vi åt andra hållet - här minskar skjutningar både med och utan dödlig utgång sedan flera år.
Det är bra men här måste man vara ödmjuk och försiktig. Utvecklingen av skjutningar har många förklaringar och polisens arbete är bara en av dem. Siffrorna kan ändras snabbt. Men samtidigt kan vi inte helt bortse från att vi funnit ett arbetssätt som förmodligen bidragit till den positiva utvecklingen.
När vi talar om skjutningar och gängkriminalitet eller lokala kriminella nätverk måste vi ibland förenkla. Vi talar om grupperingar och ger dem namn som de inte själva känner igen. Vårt sätt att beskriva dem utifrån begreppet organiserad brottslighet kan föra tankarna till maffialiknande organisationer som Cosa Nostra eller Triaderna. Så ser det sällan ut.
Brottsförebyggande rådet har beskrivit dem som relationsbaserade nätverk och delat in dem i självdefinierade grupper, icke-namngivna grupper, externdefinierade grupper och projektbaserade konstellationer. Visst kittlar namn som Cosa Nostra och Triaderna fantasin bättre än Brå:s akademiska språk men Brå ligger närmre verkligheten utifrån ett Göteborgsperspektiv.
Uppvuxna med våld
Det är inte alltid lätt att förstå vad som ligger bakom enskilda brott. Inte ens när de kommer upp i domstol blir motivbilden alltid helt klar. Det handlar om självcentrerade män med stark och ofta dynamisk vilja som är svår att förutse. De ställer höga krav på att andra ska följa gruppens kollektiva regler men ser sig fria att själv bryta mot regler när det faller dem in.
Inte sällan kommer de från en dysfunktionell familj eller släkt där våld är en vanligt förekommande konfliktlösningsmetod. Många av dem har stor vana av våld och låg impulskontroll och i grupperna är förmodligen inslagen av antisocial personlighetsstörning betydligt vanligare än hos övriga befolkningen. Men deras instabilitet och känsloöverladdning innebär inte att de är svagbegåvade. Några av dem kan bygga komplicerade brottsplaner som kräver hög förmåga.
De ägnar sig dock inte bara åt organiserad brottslighet utan begår också brott utifrån rent privata motiv. De slår sina fruar, flickvänner och barn och de stjäl och luras reflexmässigt, även från bekanta och vänner på ett sätt som är förvånande. Det händer att vi träffar på ledare i nätverken som slangar bensin från parkerade bilar.
När en sådan person blir beskjuten vet man alltså inte direkt vad som ligger bakom händelsen. Det kan vara konflikter mellan nätverk som är involverade i organiserad brottslighet. Men det kan lika gärna höra hemma i en personlig konflikt av något slag.
Brett angrepp
Det gäller att ha med sig båda dessa perspektiv när man väljer strategier och metoder för att bekämpa brottsligheten. Ibland är brottsligheten kopplad till ett nätverks aktiviteter, ibland är den det inte.
En bra strategi för att bekämpa lokala kriminella nätverk är att angripa dem och dess individer från flera håll. Då spelar det egentligen ingen roll om brottsligheten har sitt motiv i nätverkets verksamhet eller individens personliga motiv.
- För det första krävs en väl fungerande polisverksamhet i lokalpolisområdena. Där känner man de lokala nätverken och dess aktörer. Man förstår vilka roller de har och hur rollerna förändras över tid. Man ingriper mot dem regelbundet i vardagen. För att poliserna i lokalpolisområdena ska få bra förutsättningar måste de få tillgång till relevant underrättelseinformation från andra delar av polisverksamheten.
- För det andra krävs en förmåga att bekämpa den organiserade brottslighet som sträcker sig över större områden. Det kan handla om narkotikahantering, vapenhandel, penningtvätt eller storskaliga bedrägerier. Här behövs förmåga att verka med hemliga tvångsmedel mot brottslighet som kan vara interregional eller till och med internationell. Det är dock viktigt att denna polisverksamhet är kopplad till det lokala polisarbetet i så hög grad som möjligt och att verksamheterna går i takt och kan samordnas operativt.
- För det tredje krävs en väl fungerande samverkan med andra myndigheter. Detta sker på det lokala planet i Storgöteborg mellan lokalpolisområdena, kommunerna och stadsdelarna inom ramen för det vi kallar Trygg i-modellen. Samarbetet sker både mot redan aktiva i lokala kriminella nätverk och mot barn och ungdomar som befinner sig i riskzonen för att sugas in i nätverken.
På den regionala nivån sker samverkan med andra stagliga myndigheter (Arbetsförmedlingen, Ekobrottsmyndigheten, Försäkringskassan, Kriminalvården, Kronofogden, Kustbevakningen, Migrationsverket, Skatteverket, Säkerhetspolisen, Tullverket och Åklagarmyndigheten) inom ramen för satsningen mot grov organiserad brottslighet.
Ursprungligen tog satsningen sikte på strategiska personer inom den organiserade brottsligheten men numera har vi även lyft in drivande aktörer inom lokala kriminella nätverk i satsningen. Det är betydelsefullt till exempel eftersom individer inte sällan lurar till sig ersättningar i våra välfärdssystem. Vi har kommit en bit på den vägen men arbetet kan utvecklas ytterligare.
Tålamod och resurser
I kampen mot de lokala kriminella nätverken och de dödsskjutningar som följer i deras spår har vi nog funnit både strategier och metoder för att bekämpa dem. De går att utveckla ytterligare men det vi behöver nu är tålamod och resurser.
Vi behöver fler poliser i all vår verksamhet men när det gäller dödsskjutningar och lokala kriminella nätverk behövs de framförallt i den yttre verksamheten i lokalpolisområdena. I ett första steg ser jag behov av att förstärka den verksamheten med 200 poliser och utrednings- och spaningsverksamhet med 100 poliser. De satsningarna ryms väl inom de löften som de politiska partierna ställt ut. Nu gäller det bara att se till att det blir verkstad av dessa löften också.
Erik Nord
chef polisområde Storgöteborg
Fakta:
Skottlossningar i Storgöteborg 2013 – 2017: 199
Dödade 2013 – 2017: 29
Skadade 2013 – 2017: 102