Det går att göra kaffet mer hållbart för miljö och människa, men det kräver att kaffeindustrin, som i dag gjort sig allt för bekväm med att låtsas som om det regnar, börjar tänka om, skriver debattörerna.
Det går att göra kaffet mer hållbart för miljö och människa, men det kräver att kaffeindustrin, som i dag gjort sig allt för bekväm med att låtsas som om det regnar, börjar tänka om, skriver debattörerna. Bild: JESSICA GOW / TT

Kaffeproduktionens villkor ger en bitter eftersmak

Svenska folket dricker näst mest kaffe i världen. Under kaffeveckan i Göteborg samlas Sveriges rosterier för att fira vår kärlek till kaffet. Men vi måste våga diskutera kaffets påverkan på klimat, miljö och människa. Det finns mycket att göra för att få en hållbar kaffeproduktion, skriver Lars Pilengrim från kaffetillverkaren Lykke och Anna Tibblin från kooperativa biståndsorganisationen We Effect.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

ANNONS
|

Det kanske inte är så förvånande att de nordiska länderna dricker mest kaffe i världen. Vi bor på den mörkaste och kallaste delen av jordklotet och har en utpräglad kaffekultur där ord som svenskarnas ”fika” och danskarnas ”hygge” har blivit internationella modeord. I de skandinaviska länderna förbrukar var och en av oss i snitt mellan 8 och 10 kilo kaffe per år.

Men vår kaffekonsumtion kommer också med stora utmaningar. Kaffebönan är alltid en importvara och länderna som odlar kaffet är nästan uteslutande utvecklingsländer. Det kaffe som produceras i dag är ofta producerat på ett sätt som är ohållbart för klimatet, miljön och bönderna. Som ett av världens länder med högst kaffekonsumtion per person har vi både möjligheten och ansvaret att avkräva bättre kaffe i våra koppar.

ANNONS

Bönderna måste få det bättre. De bönder som odlar vårt kaffe är ofta småskaliga bönder som, i brist på tillgång till större marknader, tvingas sälja sina bönor för låga summor till kaffemäklare lokalt. Dessa mäklare säljer sedan kaffet vidare till de stora kaffebolag och rosterier som till slut paketerar produkten du hittar på butikshyllan. Så även om det är bönderna som tvingas stå för arbetet och all risk får de knappt tillräckligt betalt för att få det att gå runt. En enda dålig skörd kan ofta räcka för att en kaffebonde ska förlora sin verksamhet och familjens enda inkomstkälla. De knappa marginalerna gör det också omöjligt för bönderna att göra nödvändiga investeringar i sina jordbruk.

Odlingen måste bli hållbar. I dag så odlas mycket kaffe enligt förlegade konventionella jordbruksmetoder som utarmar marken från sin näring, förgiftar sin omgivning med farliga bekämpningsmedel och dränerar den lokala tillgången på vatten. Anledningarna till detta är flera. En viktig komponent är klimatförändringarna som gjort det svårare att planera sin odling och höjt kraven på sparsam vattenanvändning. En annan del i förklaringen är okunskap. Vi måste, både genom att ställa krav på hållbarhet och ge möjligheter till omställning, modernisera kaffeodlingarna så att vi kan dricka kaffe med gott samvete.

ANNONS

Det går att göra kaffet mer hållbart för miljö och människa, men det kräver att kaffeindustrin, som i dag gjort sig allt för bekväm med att låtsas som om det regnar, börjar tänka om. Lykke och We Effect samarbetar för att utveckla nya tekniker och affärsmodeller som möjliggör ett hållbart och samtidigt lönsamt kaffe. Vi utmanar andra rosterier att följa efter. Snart kanske vi kan fira gott kaffe här på kaffeveckan, utan det dåliga samvetets bittra eftersmak.

Anna Tibblin, We Effect

Lars Pilengrim, Lykke Kaffegårdar

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS