Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer
NÄTHAT. Kvinnor utsätts på ett särskilt sätt av hat och sexuella kränkningar på nätet, skriver Simone Lindsten.

Kön bör införas i hatbrottslagen

När nu regeringen utreder det straffrättsliga skyddet vid hot och kränkningar på nätet saknas ett jämställdhetsperspektiv, vilket är oroande. En särskild klagoinstans för kvinnor som hotas på nätet behövs, samt att kön inkluderas i hatbrottslagstiftningen, skriver Simone Lindsten.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Simone Lindsten

Enligt en rapport som Brottsförebyggande Rådet, Brå, presenterade år 2015 utsätts kvinnor och män för olika typer av näthat. Kvinnor utsätts i högre utsträckning för sexuella kränkningar och ofredanden. Resultaten visar också att majoriteten av de utpekade gärningspersonerna är män och att få fall leder till åtal och lagföring. Endast fyra procent av ärendena blir uppklarade.

Förbjud hämndporr

Regeringen utreder hur det straffrättsliga skyddet vid hot och andra kränkningar kan stärkas. Men det saknas tyvärr ett genomgående jämställdhetsperspektiv i uppdraget. Toleransen för kränkningar av kvinnors och flickors mänskliga rättigheter på internet är mycket oroande.

Olika åtgärder behövs för att motverka kränkningar av kvinnor och flickor på internet. Dessa måste genomföras utifrån en medvetenhet om att hot och kränkningar på nätet är könade, och att de drabbar kvinnor och flickor i högre utsträckning och på ett annat sätt än män och pojkar. Utpressning, hot, sexuella kränkningar och olovlig spridning av privata bilder, så kallad hämndporr, bör förbjudas. Det krävs också effektivare lagföring av sexism, kränkningar och hot i sociala medier.

En självständig klagoinstans för diskriminering av kvinnor och flickor på nätet bör skapas. I dag omfattas inte kön av hatbrottslagstiftningen vilket innebär att det inte går att använda hatbrottslagen i ärenden som gäller kön. Kön måste inkluderas i hatbrottslagstiftningen.

Den tekniska utvecklingen de senaste två decennierna har haft stor betydelse för kvantitet, tillgänglighet och spridning av objektifierande bilder i alla slags medier. Den senaste statliga utredningen om pornografi presenterades 1983. Sedan dess har spridningen av kommersiell pornografi ökat lavinartat, pornografin har blivit allt grövre och konsumenterna allt yngre.

Grövre porr

Forskning (Max Waltman) visar att den pornografi som i dag sprids inspirerar till och normaliserar mäns övergrepp mot kvinnor och barn och begränsar sexuella relationer.

Vi menar att det behövs regler mot sexism på internet. Nuvarande hantering av könsdiskriminerande och könskränkande reklam, som sker via anmälningar till Reklamombudsmannen, är långt ifrån tillräcklig.

Simone Lindsten

mediekritiska nätverket Allt är Möjligt