Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Ju förr vi blir fossilfria desto bättre för alla

Sverige står bara för lite drygt en tusendel av världens utsläpp av koldioxid. Vi måste ändå minska våra utsläpp i snabb takt för vår trovärdighet, speciellt i samband med de internationella klimat- och miljöförhandlingarna, som Sverige fortsatt behöver stödja, skriver Christian Azar och Thomas Sterner.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Den globala medeltemperaturen ökar i stadig takt och är nu ungefär en grad över den preindustriella nivån. De exakta konsekvenserna är osäkra, men allt fler rapporter vittnar om att dessa kan bli allvarliga. Det handlar om höjda havsnivåer, ökad torka över vissa områden, och mer intensiv nederbörd över andra. Konflikter kan uppstå när skördar slår fel eller när människor tvingas på flykt undan ett stigande världshav.

För att undvika allvarliga klimatförändringar behöver de globala utsläppen av koldioxid minska till nära noll. Det behöver ske inom kanske 30–70 år. Och det behöver ske samtidigt som världens energianvändning förväntas växa till följd av en stigande befolkning och en sedan länge önskvärd snabb utveckling i många länder i syd. Enorma mängder fossil energi måste ersättas med nya koldioxidfria energislag och effektivisering. Vi står inför en mycket stor utmaning. Men det finns, som vi ska återkomma till, lösningar.

Det är viktigt att vi minskar utsläppen på ett sätt som möjliggör att vi behåller en god välfärd. På så sätt kan andra länder inspireras till att följa efter.

Snart är det val i Sverige. Enligt opinionsundersökningar är klimat och miljö bland några av de frågor som oroar svenskar mest. För att politiker ska lyckas genomföra en ambitiös miljöpolitik krävs att de får stöd från medborgare och företag. De kan inte göra det i längden mot medborgarnas vilja. Därför behöver dessa långsiktiga hållbarhetsfrågor diskuteras rejält inför valet. Partierna behöver presentera sina lösningar på dessa utmaningar och väljarna behöver ta ställning.

Fossil energi måste bli dyrare

Så vilka lösningar tror vi är centrala? Först och främst måste det bli dyrare att använda kol, olja och fossilgas. På så sätt kommer energianvändningen bli mer effektiv och företag kommer vilja använda förnybar energi i stället för fossila bränslen. I Sverige har vi en skatt på koldioxid, i EU har vi handel med utsläppsrätter. Det är viktiga första bra steg på vägen. De behöver skärpas och de behöver spridas till fler länder i världen.

Det är också viktigt med en politik som stödjer utvecklingen av nya koldioxidfria energitekniker, sol, vind, olika tekniker för lagring av el, elbilar med mera! Solinflödet till jorden bär på tusentals gånger mer energi än vad vi använder. Potentialen för förnybar energi är så stor att vi kan bygga moderna avancerade samhällen för tio miljarder människor på jorden som inte släpper ut någon koldioxid. Satsningar som ägt rum hittills på sol och vind har lett till en snabb utveckling för dessa tekniker och kostnaden har sjunkit kraftigt. Det är mycket lovande, men det är bara början på den utveckling som behöver ske.

Vi behöver kanske fundera över om det verkligen är rimligt att vi, i den rika delen av världen, så ensidigt ska satsa på att fortsätta öka konsumtionen

Det går också att argumentera för att det krävs mer än ett renodlat tekniskt-ekonomiskt angreppssätt. Kanske finns det fundamentala saker med vår civilisation och vår kultur, upptagenheten av ökad materiell konsumtion, som behöver förändras? Vi behöver kanske fundera över om det verkligen är rimligt att vi, i den rika delen av världen, så ensidigt ska satsa på att fortsätta öka konsumtionen, även om det leder till förvärrad klimatpåverkan och trots att det är oklart om vi ens blir lyckligare av det.

Behöver diskuteras i valrörelsen

Utmaningen vi står inför väcker också stora frågor om vad ett litet land som Sverige kan göra för att påverka resten av världen. Sverige står trots allt bara för lite drygt en tusendel av världens utsläpp av koldioxid. Också dessa frågor behöver diskuteras inför valet. Vi menar att vi naturligtvis måste ta vår del av ansvaret. Det gäller att minska våra utsläpp i snabb takt. Det är nödvändigt för vår trovärdighet, speciellt i samband med de internationella klimat- och miljöförhandlingarna, som Sverige fortsatt behöver stödja!

I höst kommer FN:s klimatförhandlingar äga rum i Katowice, Polen. Enligt det nuvarande Parisavtalet har varje land enbart tagit på sig frivilliga utsläppsmål. Det räcker inte längre. Sverige bör driva att världens länder också inför ett pris på koldioxid (eller motsvarande system med handel med utsläppsrätter).

Det är viktigt att vi minskar utsläppen på ett sätt som möjliggör att vi behåller en god välfärd. På så sätt kan andra länder inspireras till att följa efter. Den svenska koldioxidskatten citeras till exempel uttryckligen i Frankrike när de satsar på en riktigt hög inhemsk koldioxidskatt. Tyska satsningar på solceller har vidare varit viktiga för att de lett till lägre kostnader för tekniken som i sin tur gjort att andra länder kan göra motsvarande satsningar fast till en lägre kostnad. En positiv trend har satts i rörelse!

Detta måste vi ge svar på

Avslutningsvis, den finländske filosofen Georg Henrik von Wright har formulerat vårt dilemma med orden:

”Hur ska vi komplettera det herravälde över naturen som vetenskap och teknik ger oss, med förmåga till samlevnad.”

Det är precis den typen av frågor vi behöver diskutera. Hur ska vi, helt enkelt, leva tillsammans på jorden utan att försämra förutsättningarna för kommande generationer?

Christian Azar

professor, Energi och Miljö, Chalmers

Thomas Sterner

professor, miljöekonomi, Göteborgs Universitet