Försvaret har genomgående argumenterat för att de åtalade bör frias med hänsyn till att de agerat i syfte att få fram uppgifter om förlisningen som är av allmänintresse. Att en journalist ibland behöver ha rätt att göra saker som i andra sammanhang hade varit fel betyder inte att journalister står över lagen, skriver debattörerna.
Försvaret har genomgående argumenterat för att de åtalade bör frias med hänsyn till att de agerat i syfte att få fram uppgifter om förlisningen som är av allmänintresse. Att en journalist ibland behöver ha rätt att göra saker som i andra sammanhang hade varit fel betyder inte att journalister står över lagen, skriver debattörerna. Bild: Jens Sølvberg

Journalister måste kunna göra sitt jobb utan att straffas

På onsdag hålls huvudförhandling i hovrätten i det så kallade Estonia-målet. Journalisten Henrik Evertsson och kameraoperatören Linus Andersson står åtalade för brott mot Estonia-lagen efter att ha genomfört dykningar vid Estonias vrak. Att journalister åtalas och döms för journalistiska gärningar är något som vi känner igen från andra mindre demokratiska länder än Sverige. Vi vet vad som händer med pressfriheten i länder där journalister fängslas. Vi vet att journalisterna tystas, skriver Erik Halkjaer och Ulrika Hyllert.

Det här är en debattartikel. Åsikter och idéer som framförs är skribenternas egna. Vill du svara eller har du synpunkter på debattartikeln? Mejla till: debatt@gp.se

ANNONS
|

Filmmaterialet från dykningarna publicerades i dokumentären ”Estonia – Fyndet som ändrar allt” i september 2020. Journalistförbundet och Reportrar utan gränser Sverige (RSF Sverige) har upprepade gånger protesterat mot åtalet.

Det har ibland argumenterats för att det rättsligt inte finns någon möjlighet att fria de två åtalade med hänsyn till deras journalistiska motiv. Det menar vi är fel.

Försvaret har genomgående argumenterat för att de åtalade bör frias med hänsyn till att de agerat i syfte att få fram uppgifter om förlisningen som är av allmänintresse. Att en journalist ibland behöver ha rätt att göra saker som i andra sammanhang hade varit fel betyder inte att journalister står över lagen.

ANNONS

Vi är de första att medge att journalister har ett särskilt etiskt ansvar. Vårt yrke ger en stor makt och med den makten följer en skyldighet att visa särskilt enskilda, icke offentliga, personer hänsyn.

Yrkesetiska regler

Journalistförbundet har yrkesetiska regler som alla medlemmar måste följa. Medier lyder under publicitetsreglerna som noga reglerar vad som får publiceras, särskilt med hänsyn till enskilda.

Estoniaolyckan är en enorm tragedi för offren och deras anhöriga, och de förtjänar vår största respekt. Det är därför viktigt för oss att poängtera att de undersökningar som gjordes av Henrik Evertssons team vid Estonia gjordes med stor respekt för de personer som omkom i olyckan. De uppgifter som teamet fick fram hade varit svåra, för att inte säga omöjliga, att få fram på annat sätt. Estonias vrak är inte bara en sista viloplats för offren. Det är också en olycksplats och en sådan måste kunna undersökas för att få reda på vad som skedde och vilka som eventuellt borde hållas ansvariga. Det är här allmänintresset kommer in i bilden. De är många som upplever att det finns frågetecken kring olyckan.

Efter att dokumentären sändes i september 2020 inledde Statens haverikommission tillsammans med sina motsvarigheter i Estland och Finland nya utredningar av olyckan. Sommaren 2021 ändrades Estonialagen så att myndigheter kunde genomföra dykningar vid vraket.

ANNONS

Sammantaget har dokumentären haft en stor effekt när det gäller möjligheten för allmänheten att få mer information om Estoniakatastrofen

Nya undersökningar gjorts för att få fram mer information om olyckan. I januari 2023 presenterades en delrapport från myndigheterna. Rapporten visar bland annat att hålen i Estonias skrov matchar de bergsformationer som finns under vraket.

Det framkom också nya uppgifter om de militärtransporter som Försvarsmakten genomfört ombord på Estonia. Sammantaget har dokumentären haft en stor effekt när det gäller möjligheten för allmänheten att få mer information om Estoniakatastrofen.

När dokumentärteamet kom tillbaka till hamnen i Rostock, i Tyskland, efter att ha filmat vid Estonias vrak 2019 stod två tyska poliser och väntade på kajen. Svenska myndigheter hade instruerat den tyska polisen att beslagta dokumentärteamets filmer av vraket. Det gjorde inte tysk polis.

Debatt om publicistiken

Hade svenska myndigheter fått som de velat hade det inte blivit någon dokumentär. Då hade troligtvis Statens haverikommission inte inlett någon ny undersökning, lagen hade inte ändrats så att svenska myndigheter hade fått rätt att dyka och de nya uppgifterna om Estonia hade aldrig kommit fram.

Mycket av diskussionerna kring dokumentären har handlat om berättartekniken. Vissa har menat att dokumentären är ett bländverk och ger utrymme för konspirationsteorier.

Det är vanligt att uppmärksammad journalistik väcker debatt och vi välkomnar debatten kring publicistiken. Att vi journalister är kritiska mot kollegors hantverk betyder dock inte att vi vill se våra rättigheter inskränkta eller att vi vill se kollegor dömda i domstol enbart för att de bedrivit journalistisk verksamhet.

ANNONS

Journalister tystas

De finns de som säger att det är bra att journalister gör den här typen av undersökningar som balanserar på den juridiska gränsen, men då får de ta sitt straff. Vi menar att det borde vara tvärt om - journalister måste kunna göra sitt jobb utan att riskera att straffas.

Vi vet vad som händer med pressfriheten i länder där journalister fängslas. Vi vet att journalisterna tystas. För journalister är precis som alla andra medborgare - de vill inte begå brott och de vill inte hamna i domstol.

Erik Halkjaer, ordförande Reportrar utan gränser Sverige

Ulrika Hyllert, ordförande Svenska journalistförbundet

ANNONS