Jordbruksverket går bara grisbranschens ärenden

Djurskyddslagstiftningen ska bygga på vetenskaplig grund, där sådan finns. Det tycks forskare, näring och politiker vara överens om. Likväl väljer Jordbruksverket att bortse från remissvar som belyser föreskriftsförslag från vetenskapligt håll.

En av de föreskriftsändringar som diskuterats mest på senare tid är sänkt avvänjningsålder för smågrisar. Det föreslås att upp till tio procent av grisarna ska få avvänjas vid tre veckors ålder i stället för nuvarande fyra veckor. Här väljer Jordbruksverket att bortse från internationellt erkänd vetenskaplig forskning på området och i stället luta sitt beslut mot en enda begränsad observationsstudie, initierad av grisbranschen själva. Denna studie kunde inte visa på några positiva effekter för grisarna.

För att den demokratiska processen vid föreskriftsarbete ska fungera måste relevanta remissinstanser svara upp med sin kompetens. En förutsättning för detta är att remissinstanserna ges rimliga möjligheter till detta. I föreskriftsförslaget rörande lantbruksdjur gav Jordbruksverket remissinstanserna en orimligt kort svarstid. Förslaget gick sedan till EU för så kallad teknisk runda och Jordbruksverket har valt att hemlighålla sammanställningen av remissvaren tills vidare. Det förslag som skickades till EU är nästintill identiskt med det förslag som gick ut på remiss, vilket innebär att Jordbruksverket bortser från remissinstansernas kritik och synpunkter.

Kört över nästan alla kritiska röster

Djurskyddet Sverige har gjort en sammanställning som visar att många av remissvaren var samstämmigt kritiska mot förslaget om sänkt avvänjningstid för smågrisar. Genom sitt agerande har Jordbruksverket kört över nästan alla länsstyrelser, Livsmedelsverket, Veterinärförbundet, Djurskyddsinspektörernas riksförening och ett antal djurskyddsorganisationer. Inte heller de konkreta förslag som till exempel SLU förmedlade togs hänsyn till. Denna hantering av remissvar signalerar tydligt Jordbruksverkets ointresse av vad olika intressenter tycker om förslaget.

Djurskyddslagstiftningen ska vara förebyggande. Lagstiftningen bygger på att djurhållarna ska ge djuren så goda förutsättningar att lidande inte uppstår och att deras hälsa främjas. Jordbruksverket har dock i sin iver att tillmötesgå näringens önskemål om flexiblare och mer produktionsinriktade regelverk, gett förslag på bestämmelser som underminerar lagstiftningens förebyggande intentioner och försvårar efterlevnaden för djurägarna.

I förslaget till nya grisföreskrifter finns ett villkor som innebär att smågrisarna får avvänjas tidigare, nämligen att ”inga beteendestörningar så som flanksugning eller svansbitning [förekommer efter avvänjning] annat än undantagsvis”. Det innebär att grisarna bara får avvänjas tidigare om de därefter inte får beteendestörningar, vilket öppnar för ett uppenbart problem: om beteendestörningar visar sig, går den tidigare avvänjningen ju inte att senarelägga. Det går givetvis inte att backa processen och låta smågrisarna börja dia igen flera veckor senare. Djurägaren förväntas alltså vid val av tidpunkt för avvänjning kunna se in i framtiden.

Uppenbar risk för lidande

Det finns fler exempel på föreskriftsförslag för lantbruksdjur där det förebyggande skyddet riskerar att försvagas. I förslaget på nya hästföreskrifter har Jordbruksverket omvandlat många regler till mer målinriktade bestämmelser. Vår bedömning, baserad på en rad studier om regelefterlevnad, är att det kommer att leda till att hästägare och länsstyrelser gör olika bedömningar, eftersom de mål som ska uppnås ibland är svårtolkade. Dessutom finns det en uppenbar risk att hästar utsätts för lidande innan någon har laglig rätt att ingripa – eftersom det är först då man kan konstatera om målet är uppfyllt eller inte.

Lagstiftning bör således innehålla både regler som ger förutsättningar för att förebygga djurlidande, samt regler som handlar om djurens välfärd vid kontrolltillfället, så att man kan säkerställa att det förebyggande arbetet fungerat. I praktiken är det få instanser, om ens någon, som anser att djurskyddslagens fokus ska vara att bestraffa den som gjort fel. Snarare bör fokus även fortsättningsvis ligga på att skapa förutsättningar för att sköta och inhysa djuren på ett bra sätt genom att förebygga att djurskyddsproblem alls uppstår.

Vi uppmanar Jordbruksverket:

1. att dra tillbaka förslagen till nya föreskrifter för lantbruksdjur respektive häst,
2. att använda den tillgängliga forskning som finns i arbetet kring djurskyddsföreskrifterna,
3. att ta hänsyn till remissinstansernas kritik och synpunkter, liksom till synpunkter från det kommande av regeringen beslutade vetenskapliga rådet för djurskyddsfrågor.

Endast på detta sätt kan det säkerställas att föreskrifterna har förankring i forskning och demokratiska processer.

Helena Röcklinsberg

docent SLU

Bo Algers

professor emeritus, SLU

Lotta Berg

professor, SLU

Harry Blokhuis

professor, SLU

Stefan Gunnarsson

docent, SLU

Jan Hultgren

docent SLU

Per Jensen

professor, Linköpings Universitet

Linda Keeling

professor, SLU

Frida Lundmark

adjunkt, SLU

Anna Wallenbeck

docent, SLU