Tragedi. För att hindra att fler barn drunknar måste vi nu öppna våra ögon, vidga perspektivet och rädda flyktingar ur marknadens klor och införa ett solidariskt kvotflyktingsystem fullt ut, skriver Rodney Åsberg och Ingemar Olsson.
Tragedi. För att hindra att fler barn drunknar måste vi nu öppna våra ögon, vidga perspektivet och rädda flyktingar ur marknadens klor och införa ett solidariskt kvotflyktingsystem fullt ut, skriver Rodney Åsberg och Ingemar Olsson.

Jonas Gardell, EU och Sverige har fel fokus i flyktingfrågan

Hittills har Sveriges politik varit att öppna våra hjärtan för dem som med plånbokens hjälp och efter marknadens principer tränger sig först i flyktingkön. För att slippa att fler dör på Medelhavet behöver vi en solidarisk flyktingpolitik på riktigt, skriver Rodney Åsberg och Ingemar Olsson.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

ANNONS
|

Så här sa Jonas Gardell om flyktingar i TV på Domsöndagen i programmet ”Min sanning” med Anna Hedenmo:

Jesus berättar hur det skall bli på den yttersta dagen när vi skall stå till svars … för det vi inte har gjort mot ”en av dessa mina minsta”. Då är det den lille pojken…han som drunknade i Medelhavet vi kommer att möta (”Alan Kurdi” inskjuter intervjuaren) Och han kommer att säga ”jag drunknade och ni lät det ske… Och då måste vi ha ett jävligt bra svar till honom … varför vi inte behagade ta in honom, varför vi sa att det var fullt här, att vi inte hade pengar, att vi inte ville …

ANNONS

Tänker fel

Jonas Gardell utgick från berättelsen i Matteus 25, men vem var det han syftade på? Jo, en treåring, vars familj hade flytt från krigets Syrien och fått skydd i ett turkiskt flyktingläger. Där ville pojkens pappa inte stanna, utan ville vidare till sin syster i Kanada. Därför betalade han 4 000 euro till en smugglare för att, med familjen i en ranglig glasfiberbåt, ta sig förbi turkisk kustbevakning till EU. Gardell menar att vi alla bär skuld för den resan, att det är vårt fel att båten välte och att pojken drunknade. Och det ska vi stå till svars för.

Händelsen är djupt tragisk. Men Gardell tänker inte tillräckligt långt. Det gör inte Sverige och EU heller. För hade pojkens pappa inte betalat 4 000 euro till dem som tjänar pengar på folks olycka, så hade pojken fortfarande varit i trygghet i det turkiska flyktinglägret. Och i det lägret finns många treåringar, vars föräldrar kanske inte ens äger fyra euro. Gardell, Sverige och EU har fel fokus.

Pojken drunknade inte utanför Bodrumhalvön i Turkiet för att vi infört gränskontroller till Sverige. Det är snarare tvärt om: därför att vi inte har haft viljan och modet att införa en reglerad, solidarisk flyktingpolitik har vi överlämnat till marknaden att göra urvalet efter betalningsförmåga.

ANNONS

Marknadens principer

Smuggelverksamheten följer helt marknadens principer. ”De minsta små” – de verkligt fattiga och utblottade – kommer ingenstans. De är kvar i flyktinglägret.

Därifrån borde sen Sverige och EU ta en bestämd kvot flyktingar. I första hand kvinnor och barn.

Vad gör då EU:s politiker åt drunkningsdöden på Medelhavet? Jo, för att bekämpa smugglingen tas båtarna i beslag. Konsekvens: Smugglarna använder ännu sämre och mindre sjövärdiga båtar … så länge efterfrågan finns och folk betalar. Effekten blir att ännu fler människor drunknar.

Så blir det när man låter marknaden ta över flyktingpolitiken.

Hittills har Sveriges politik varit att öppna våra hjärtan för dem som med plånbokens hjälp och efter marknadens principer tränger sig först i flyktingkön.

Men asylrätten då? Jo, den har blivit en produkt på en marknad. Det är bara de som har råd att ta sig hit som får rätten till asyl prövad. Och denna prövning kostar miljardbelopp. Bara de rättsliga kostnaderna för advokater för dem som fått avslag och överklagar kostade till exempel 915 miljoner kronor år 2012.

En kvinna i det krigshärjade Aleppo fick frågan av en BBC reporter: Varför ger du dig inte iväg? Jag har ingen bil och inga pengar, svarar hon. Hon är alltså för fattig – för utsatt – för att få sin asylrätt prövad.

ANNONS

Verklig solidaritet

En solidarisk flyktingpolitik innebär:

1. att vi stryper vägarna för dem som har råd att göda smuggelverksamheten och orsaka drunkningar.

2. att vi öppnar vägar och hjärtan för dem som inte har råd att själva att ta sig hit. Den här andra gruppen kallas kvotflyktingar. I dag tar Sverige emot cirka 1 900 om året.

Från ”smuggel-/ marknadsgruppen” tar vi i år emot cirka 60 000. Förra året – det år när Alan drunknade – tog vi emot 160 000. Upp- och nedvända värden, anser vi. Det borde vi ställas till svars för!

Öppna ögonen

Med en solidarisk flyktingpolitik – som inte orsakar drunkningsolyckor – sker urvalet av flyktingar direkt i flyktinglägren efter behovsprincipen av FN:s flyktingorganisation UNHCR. De mest utsatta och behövande ges företräde. De som i första hand är ” våra minsta små”. Hela familjer får visum och pass direkt och den legala resan betald. Inga drunkningsolyckor och inga feta vinster för smugglare.

Jonas Gardell predikade om vårt ansvar för en tragedi. För att hindra att fler barn drunknar måste vi nu öppna våra ögon, vidga perspektivet och rädda flyktingar ur marknadens klor och införa ett solidariskt kvotflyktingsystem fullt ut.

ANNONS

Rodney Åsberg

biståndsarbetare, docent

Ingemar Olsson

artist, låtskrivare, författare

ANNONS