Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
Redan 2013 när jag kandiderade första gången till kommunfullmäktige lyfte jag fram frågan om att i Sverige skakar man hand med både män och kvinnor. Samtidigt krävde jag att skolavslutningar ska ske I kyrkan. 2013 under dåvarande  Folkpartiets landsmöte kritiserade jag öppet Erik Ullenhags integrationspolitik och förklarade att vi måste ta hand om Sverige, skriver debattören.
Redan 2013 när jag kandiderade första gången till kommunfullmäktige lyfte jag fram frågan om att i Sverige skakar man hand med både män och kvinnor. Samtidigt krävde jag att skolavslutningar ska ske I kyrkan. 2013 under dåvarande Folkpartiets landsmöte kritiserade jag öppet Erik Ullenhags integrationspolitik och förklarade att vi måste ta hand om Sverige, skriver debattören.

Jag står rakryggad och undrar vad mer jag kunde gjort

Mattias, jag vill börja med att tacka dig för att du lyfter fram med din penna viktiga samhällsfrågor. För min del står jag rakryggad när jag även som mor (har slutat med politiken) fortsätter ha samma ställningstagande som jag alltid har haft nämligen att de svenska politiker har sett till att haverera Sverige, skriver Rita Svensson.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Replik

12/10 Stå ert kast nu när integrationshaveriet drabbar er själva

Redan 2013 när jag kandiderade första gången till kommunfullmäktige lyfte jag fram frågan om att i Sverige skakar man hand med både män och kvinnor. Samtidigt krävde jag att skolavslutningar ska ske I kyrkan. 2013 under dåvarande Folkpartiets landsmöte kritiserade jag öppet Erik Ullenhags integrationspolitik och förklarade att vi måste ta hand om Sverige. Det första jag gjorde när jag kom in i fullmäktige och blev gruppledare 2015 är att ifrågasätta bygget på en moské som var planerad i Trollhättan och skulle finansieras av Saudiarabien och Qatar.

Sätta ett tak

Efter många om och men lyckades jag stoppa bygget. På Liberalernas landsmöte 2015 uttalade jag mig i tidningen att jag stödjer hjälp till drabbade länder på plats. 2015 lyfte jag fram i Trollhättan frågan om att sätta ett tak för hur många asylsökande vi tar emot i staden. Under åren har jag också gått ut med att jag vill förbjuda slöjor på barn och kräva motprestation för försörjningsstöd. 2017 lyfte jag fram informationen om att det finns klaner på vårt utanförskapsområde och att vi måste styra upp det.

Jag krävde också att vi ska stänga ner ett kafé på Kronan som är en av skolorna som ska läggas ner idag (om skolförslaget går igenom). Det är nämligen så att i kafét satt män hela dagarna och fikade. Detta innebar att de kunde ha koll på sina kvinnliga släktingar som gick I skolan. Det finns så mycket mer som jag har gjort och allt är I stort sett dokumenterat i media. För mig var valet att representera liberalismen en självklarhet. I min uppfattning står liberalismen för rätten för individen att göra sina egna val med så lite statsinblandning som möjligt. Men med egna val kommer ansvar. I det här fallet har vi ett ansvar att ta hand om Sverige och dess traditioner. Fegheten hör inte hemma i politiken. Otroligt beklagligt hur Liberalernas politik har blivit orsaken till att begreppet "liberal" används nästan som skällsord idag.

Har försökt

Jag har försökt med allt vad jag kan; Allt från att kritisera dåvarande Folkpartiets migration- och integrationspolitik till att väcka opinion och föreslå ändringar på kommunnivå. Vissa av frågorna som jag har väckt exempelvis moskéfrågan har varit bidragande till att jag förlorade mitt dåvarande jobb. Men jag fortsatte trots allt.

Min familj och jag har under åren fått hemska hotfulla brev och varningar för exempelvis vad som kan hända mig när jag går själv med barnen till parkeringshuset.

Fler borde våga stå upp för Sverige och sluta klaga enbart vid köksbordet. Jag frågar mig dagligen vad jag hade kunnat göra mer för Sverige; jag hittar inga svar. Säg mig; hade jag kunnat göra mer?

Rita Svensson