I rapporten ”Tillsyn av medicinsk vård och behandling vid särskilda boenden för äldre” framkommer att det råder allvarlig brist på kompetens, det saknas vårdplaner, det råder språkförbistring som hotar patientsäkerheten, Patientlagen följs inte och det brister i läkemedelshantering. Därtill ses allvarliga brister vården i livets slutskede och den palliativa vården.
Rapporten är en bedrövande läsning som på varje punkt visar att kommunernas vård och omsorg av äldre behöver förstärkas med ökad kompetens och bättre kunskaper i svenska språket. I rapporten framkommer det att Patientlagens intentioner om medinflytande från brukare i vården och närstående inte följs på flera olika punkter. Mellan raderna konstateras att den kommunala äldrevården ser varken vårdtagare eller närstående som personer som har inflytande över den egna vården utan snarare som objekt som är föremål för insatser. Med andra ord kommunerna arbetar inte personcentrerat.
Sker oplanerat
Rapporten är överraskande kritisk. Vi får intrycket att verksamheten sker oplanerat och reduceras till att hantera de behov som är mest akuta. Det reser frågor om det finns förutsättningar i riktlinjer och styrning för den kommunala vården?
Personcentrerad vård är en evidensbaserad etik som innebär att patienten, brukaren, eller vissa fall en närstående är en medaktör i vården, en partner. Genom dialog ger deras berättelse viktiga utgångspunkter för den vårdplan som patienten och vårdgivaren kommer överens om. Patienten eller brukaren är en person och varken ett objekt eller kund som vissa vårdgivare numera valt att kalla brukarna inom den kommunala äldrevården.
Exempelvis i det aktuella arbetet med uppdatering av standarden för äldreomsorg görs likhetstecken mellan personcentrering och kundcentrering. Det pekar på att det finns motsägelsefulla riktlinjer för ledare och personal inom äldreomsorg. ”Kund” leder fel, för de personer som i hög ålder är i behov av äldreomsorg är ofta multisjuka och lever med sviktande hälsa och funktionsnedsättningar. Det gör dem beroende av andra för att klara sin vardag. Beroendet medför att relationen mellan de personer som behöver äldreomsorg och de som är vårdgivare inte alls liknar den när vi är kunder för att köpa till exempel en cykel eller en fönsterputsningstjänst. Utgångspunkt för äldreomsorgen i företagsekonomiska principer förvirrar, då den leder tankarna till industriell produktion och marknadskrafter. Utgångspunkten behöver tas i etik.
Beroendet medför att relationen mellan de personer som behöver äldreomsorg och de som är vårdgivare inte alls liknar den när vi är kunder för att köpa till exempel en cykel eller en fönsterputsningstjänst
De flesta regioner i landet har i dag en uttalad ambition att implementera personcentrerad vård inom hälso- och sjukvård. Det finns mycket forskning, bland annat vid Göteborgs universitet, som visar att personcentrerad vård höjer livskvalitet och patientnöjdhet, kortar vårdtider, ökar patientsäkerheten samt är kostnadseffektivt. Det är därför mycket märkligt anser vi att den kommunala vården trampar på i gamla invanda fotspår och inte tar till sig resultaten av den forskning som visar de vinster som införandet av vad personcentrerad vård innebär. Alla människor har egna erfarenheter och kunskaper som vården kan utnyttja i större utsträckning än vad som sker idag. Det gäller även äldre vid SÄBO eller ofta deras närstående.
Kommunerna står inte enbart inför en stor utmaning att rätta till alla de fel och brister som Ivo har tagit upp i sin tillsynsrapport, de behöver också ta nya tag för att respektera patientens status i det nya vårdlandskap som personcentrerad vård bidragit till
Förutom en satsning på ökad kompetens bland omsorgspersonalen krävs samstämmigt stöd i riktlinjer och policy som omsätts till för dem begriplig vägledning för personcentrerat förhållningssätt i samspel med brukare och närstående. Det finns både forskningsresultat och standarder som vägledning i det arbetet.
Håkan Hedman, medicine hedersdoktor, styrgruppsledamot Centrum för personcentrerad vård vid Göteborgs universitet (GPCC)
Joakim Öhlén, professor, Föreståndare Centrum för personcentrerad vård, Göteborgs universitet
Mari Lundberg, professor, Styrgruppsledamot GPCC, Prefekt Sophiahemmet Högskola
Eric Carlström, professor, Styrgruppsledamot GPCC