Regeringen skrev i vårbudgeten 2016 att ”Invandring utgör ett potentiellt tillskott till arbetskraften som på sikt kan minska pressen på de offentliga finanserna av en åldrande befolkning”. Med liknande motivering hävdar Arbetsförmedlingen (AF) att vi behöver stor invandring. I AF:s rapport Sveriges framtida sysselsättning (mars 2019) sägs att 60 000 immigranter per år krävs för att inte öka försörjningsbördan per person, då livslängden ökar och andelen äldre växer.
Att invandring inte löser problem med en åldrande befolkning visade en FN-rapport redan 2001.
Inflytelserika medier framför liknande påståenden. ”Svenska nyheter” i SVT (15 februari) använde vilseledande statistik för att få oss tro att hundratusentals invandrare krävs då Sveriges befolkning åldras. Och på kultursidor har man kunnat läsa att det måste vara så, annars går välfärdssamhället mot stora ekonomiska problem. Det är inte sant. Viss invandring är motiverad, men av humanitära och andra skäl.
Rapporten från AF har fått stark kritik, då den inte tar med kostnader för invandrares egna pensioner och vård senare i livet. Att invandring inte löser problem med en åldrande befolkning visade en FN-rapport redan 2001. Större invandring och befolkning gör att antalet äldre ökar ännu mer i framtiden. Fler pensionärer och vårdbehövande kräver då ytterligare invandring, och så vidare i evig rundgång. Demografer har påvisat denna orimlighet, men ofta för döva politikeröron.
Hela idén att längre liv måste medföra ökad befolkning är feltänkt. I stället behöver politiken främja stabiliserad och på sikt minskad befolkning och miljöpåverkan.
Hela idén att längre liv måste medföra ökad befolkning är feltänkt. I stället behöver politiken främja stabiliserad och på sikt minskad befolkning och miljöpåverkan. Det är särskilt viktigt i länder som Sverige, med alltför hög konsumtion per person, och stort ekologiskt fotavtryck.
En studie av Nordregio (N. Sanchez Gassen och T. Heleniak, Nordregio working paper 2016:5) påvisar den absurda effekten av att hålla den så kallade beroendekvoten (mellan antal personer utanför och antal personer i arbetslivsålder) konstant genom invandring. I Sverige skulle det kräva 38 miljoner invandrare fram till 2080. Hela befolkningen skulle bli över 50 miljoner och mest bestå av sentida invandrare, deras barn och barnbarn. (Se figur ovan).
En ny rapport föreslår i stället längre arbetsliv, ökat deltagande av personer i arbetsför ålder, samt ökad produktivitet.
Ökad livslängd är ofta förknippad med minskande befolkning [Götmark 2019: En åldrande befolkning är en god sak. kvartal.se]. Störst ökning av andelen äldre har det tätbefolkade Japan, med minimal invandring och minskande befolkning. Även där skulle krävas orimligt stor immigration för att hålla beroendekvoten konstant. En ny rapport föreslår i stället längre arbetsliv, ökat deltagande av personer i arbetsför ålder, samt ökad produktivitet.
Sveriges mycket stora invandring, högst per capita i Europa, stärker inte vår ekonomi. Tvärtom innebär dagens immigration på sikt en betydande nettokostnad för samhället. Låg livslön gör enligt Pensionsmyndigheten (2016, PID14639) att invandrare som grupp inte täcker kostnader för bidrag, vård och pensioner.
Invandringen av arbetskraft från Norden och södra Europa under mitten av 1900-talet gynnade ekonomin. Situationen i dag är helt annorlunda. En hög andel nutida invandrare är lågutbildade och stannar i bidragsberoende under många år. Den offentliga sektorns snittkostnad för dagens invandrare är hela 74 000 kronor per år under personens livstid i Sverige (Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi, 2018:3).
Samhället kan behöva invandring av kvalificerad arbetskraft. Men dagens invandring löser inte problem med ökad andel äldre i befolkningen, vilket politiker och många skribenter hävdar.
Samhället kan behöva invandring av kvalificerad arbetskraft. Men dagens invandring löser inte problem med ökad andel äldre i befolkningen, vilket politiker och många skribenter hävdar. Andra åtgärder krävs, som att unga börjar arbeta tidigare och äldre arbetar längre.
Allt fler väljer nu att fortsätta arbeta efter formell pensionsålder. Men viktigast är att öka sysselsättningen i grupper där den är låg. I mars 2019 var 390 000 personer arbetslösa i Sverige, många av dem lågutbildade invandrare. Att inom rimlig tid få de flesta i denna stora grupp i arbete, integreras väl och bidra till landets försörjning är kanske den viktigaste uppgift regeringen har framför sig. Klarar den det, eller kommer tvärtom antalet arbetslösa att växa genom anhöriginvandring?
Många rika länder i Europa, även delar av Sverige, är redan tätbefolkade, med hög konsumtion per person, som behöver minska.
Många rika länder i Europa, även delar av Sverige, är redan tätbefolkade, med hög konsumtion per person, som behöver minska. Stabil och på sikt minskande befolkning skulle öka våra möjligheter till självförsörjning av livsmedel och andra resurser. En sådan utveckling av landets befolkning kan också bidra till mindre miljöproblem, minskad bostadsbrist, lägre total konsumtion och större möjligheter till ett långsiktigt hållbart samhälle.
Malte Andersson
ekolog, professor emeritus
Frank Götmark
professor i ekologi, Göteborgs universitet, The Overpopulation Project