Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Bristen på modernt ingenjörsvetenskapligt kunnande har redan nått en kritisk nivå, skriver bland andra Stefan Fölster, docent i nationalekonomi.
Bristen på modernt ingenjörsvetenskapligt kunnande har redan nått en kritisk nivå, skriver bland andra Stefan Fölster, docent i nationalekonomi.

Invandrade ingenjörer stängs ute från arbetsmarknaden

Sverige står illa rustat när det gäller teknisk kompetens. Många svenska företag hittar inte de ingenjörer de behöver. Samtidigt har utvandringen av ingenjörer ökat dramatiskt. Orsaken till denna paradox är ett arbetsmarknadspolitiskt misslyckande, skriver Stefan Fölster, Bo Jangenäs och Berndt Molin.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

I dag prioriterar Arbetsförmedlingen korta insatser utan vetenskapligt innehåll, samtidigt som andra fungerande program stoppas. Ett flagrant exempel på det senare är en beprövad vidareutbildning på hög akademisk nivå för arbetslösa ingenjörer inom områdena elektronik och datavetenskap. Denna har konstruerats och genomförts av den fristående externa aktören Advanced Engineering Educators (AEE) i samråd med industrin. AEE:s lärare är lektorer och docenter från Chalmers Tekniska Högskola. Det är ett koncept som prioriterar verkliga resultat framför utanpåverk och som har en placeringsgrad av mer än 90 procent i en mycket expansiv bransch.

Kritisk nivå

Bristen på modernt ingenjörsvetenskapligt kunnande har redan nått en kritisk nivå. Orsaken kan sökas i låg tillströmning till de tekniska högskolorna, för långa studietider och en hög andel avhopp från högskolornas utbildning. Lägg därtill att många som jobbar som ingenjörer saknar formell utbildning. Enligt flera prognoser kommer det att saknas 50 000 till 80 000 ingenjörer i svensk industri under de kommande åren. Ingenjörsutbildning har ett bästföredatum. Området är enormt och under ständig expansion.

Trots att denna utbildning har utmärkta resultat, blockeras utbildningen sedan flera år av både Arbetsförmedlingen i Stockholm och Arbetsmarknadsdepartementet. Som förevändning för att slippa en diskussion i sak anger man bland annat ett oklart regelverk och skyller på kursens längd. Det är naturligtvis näringslivets och arbetsmarknadens krav som måste vara utgångspunkt för att resultera i en kvalificerad anställning och inte en rigid tolkning av regelverk. Regelverk som motverkar sitt syfte bör naturligtvis ändras. Speciella målgrupper kräver speciella lösningar!

Generande jumboplats

De svar som hittills lämnats ger inte ens en antydan om varför denna lyckade utbildning inte får fortsätta. Ansvariga myndigheters oförmåga att hjälpa den nu aktuella målgruppen till meningsfulla arbeten är uppenbar. Sverige intar här en generande jumboplats i OECD:s undersökningar.

Enligt SCB:s statistik inom områdena elektroteknik, teknisk fysik och data invandrade 267 ingenjörer år 2019, samtidigt som 501 utvandrade.

Mot denna bakgrund frågar vi arbetsmarknadsministern om den förda politiken, som leder till stora rekryteringsproblem, är rimlig. Hur ser du på det faktum att 9 av 10 företag förlägger sin forskning till andra länder och flyttar verksamheten utomlands? Vilket besked vill du som ansvarig minister ge invandrade ingenjörer som tröttnar och lämnar Sverige? Enligt SCB:s statistik inom områdena elektroteknik, teknisk fysik och data invandrade 267 ingenjörer år 2019, samtidigt som 501 utvandrade. Statistik för 2020 lär bekräfta denna negativa utveckling.

Hur tänker du agera för att den efterfrågade framgångsrika vidareutbildningen på hög teknisk nivå, får en ny start?

Stefan Fölster, docent i nationalekonomi och chef för tankesmedjan Better Future Economics

Bo Jangenäs Fd generaldirektör för Inspektionen för arbetslöshetsförsäkring

Berndt Molin, fd anaIyschef på Arbetsförmedlingen

LÄS MER: Även högkvalificerade drabbas av Migrationsverkets regler