Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Fereshta Ziai, född i Afghanistan och är sedan länge svensk medborgare. Författare, poet och skribent med artiklar, böcker och poesisamlingar utgivna på dari och uzbekiska.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Interna etniska konflikter hinder för integrationen

Integration är ett ömsesidigt arbete. Det är inte bara den svenska sidan som bär ansvar för hur integrationen går till. Alla inblandade nya folkgrupper bär ansvar. Integration är en process som först måste ske i människors tänkande, skriver Fereshta Ziai.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Fereshta Ziai, född i Afghanistan och är sedan länge svensk medborgare.

När man pratar om ”diskriminering” tänker man oftast på diskriminering på grund av till exempel kön, etnicitet, sexuell läggning och så vidare. När det sedan gäller diskriminering mellan svenskar och invandrare handlar det inte bara om diskriminering mellan dessa två huvudgrupper.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

I det svenska samhället är det många som upplever mångsidig diskriminering, att inte bara vara diskriminerad i egenskap av till exempel ”invandrare”. Verkligheten är den att den stora invandrargruppen inte är homogen. Det finns mer eller mindre utsatthet mellan olika invandrargrupper men också i sin tur inom många av dessa grupper. Detta diskuteras nästan aldrig.

Diskriminering är en av de allvarligaste frågorna i dagens samhälle. Den kan ha stora effekter inom arbetsliv, utbildning och även i människors relation till varandra i det sociala livet. Vid årsskiftet fördes ändringar in i diskrimineringslagen, ett övergripande ramverk i syfte att motverka diskriminering. Det handlar om att på olika sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion etcetera. Dessa ändringar klargör en skyldighet till samverkan mellan myndigheter, arbetsplatser, organisationer osv. Men, och det är viktigt att komma ihåg, i vissa situationer är diskriminering både tillåten och även accepterad för människors speciella egenskaper och status.

Diskriminering i många olika situationer

Som person ur en minoritetsgrupp är det inte ovanligt att bli diskriminerad på grund av flera olika egenskaper samtidigt. Att vara kvinna från en minoritetsgrupp i det svenska samhället och dessutom ha ett ursprung från en ännu mindre folkgrupp inom den större folkgruppen, betyder att man har upplevt utsatthet och diskriminering i många situationer och på olika sätt. Men problemet är inte bara att man själv är utsatt och diskriminerad utan att motsättningar och diskriminering mellan och även inom många olika folkgrupper i samhället växer mer och mer. Detta är djup bekymmersamt.

Den mångsidiga diskriminering som i dag pågår mellan olika folkgrupper, särskilt för olika etniska grupper från samma land, tenderar att skapa konflikter även mellan barn och ungdomar å ena sidan och förstagenerationens invandrare å andra sidan. Dessa olika etniska grupper från ett och samma land bär med sig konflikter som fanns i det gamla hemlandet och dessa konflikter riskerar att föras vidare till nästa generation här i det nya landet.

Vi vet till exempel att Afghanistan inte är ett säkert land för människor som bor i uttalade krigszoner innefattande även huvudstaden Kabul. Denna utsatthet gäller alla afghaner, oavsett etnicitet och tillhörighet till landets olika folkgrupper som pashtuner, hazaras, tadjiker, uzbeker och så vidare.

Det som nu händer är att många som kämpar för flyktingar och ensamkommande barn och ungdomar förmedlar en bild av att det endast är hazaraungdomar som är asylsökande från Afghanistan. Hazaraungdomarnas röst blir hörd. Detta är i och för sig inte så konstigt med tanke på att de är i stor majoritet av de ensamkommande afghanska barnen.

Förringas andra gruppers utsatthet

Nu skriver många i sociala medier att Sverige specifikt inte ska utvisa och skicka tillbaka hazaraungdomar. Därmed förringas andra etniciteters svåra situation. Men dessa andra afghanska ungdomar borde också ha lika stor rätt till asyl efter en flykt med risk för eget liv. En del skribenter menar till och med att hazaraungdomar inte ska kalla sig afghaner utan bara ”hazara”.

Men denna uppfattning skapar segregation och splittring mellan afghanska ungdomar och vi får ett exempel på hur problematisk den mångsidiga diskrimineringen kan vara.

Alla som bor i Sverige, oavsett om de är svenska medborgare eller inte, är en del av det svenska samhället. De har samma rättigheter och skyldigheter inför lagen oavsett bakgrund eller andra egenskaper. Därför är en konflikt mellan minoritetsgrupper också en konflikt inom det svenska samhället och måste tas på allvar.

Ett stort hinder för integration

Att placera alla folkgrupper inom stereotypen ”invandrare” och blunda för konflikter mellan dessa utsatta folkgrupper utgör ett stort hinder för integration. Integration är ett ömsesidigt arbete. Det är inte bara den svenska sidan som bär ansvar för hur integrationen går till. Alla inblandade nya folkgrupper bär ansvar.

Integration är en process som först måste ske i människors tänkande. Det civila samhället med religiösa samfund, invandrarföreningar och organisationer spelar en stor roll i denna process. Tyvärr är det inte ovanligt att många föreningar och organisationer i sitt arbete själva bidrar till och orsakar både utsatthet och diskriminering. Det finns mycket lite av samverkan eller samarbete och få har kännedom om vad som händer bakom de stängda dörrarna.

Fereshta Ziai

född i Afghanistan och är sedan länge svensk medborgare. Läst bland annat pedagogik, litteraturvetenskap och statsvetenskap. Erfarenhet som språkutbildare, ungdomshandledare. Aktivt engagerad för jämställdhet och mänskliga rättigheter. Författare, poet och skribent med artiklar, böcker och poesisamlingar utgivna på dari och uzbekiska.